Han har nyligen publicerat rapporten ”Syria is not safe: A look into its regions” tillsammans med en kollega. Rapporten går noggrant igenom situationen i olika delar av Syrien.  

Kortfattat lyder slutsatsen: 

– Det finns ingen del av Syrien som är säker att återvända till. Jag är emot att skicka människor dit. 

Många syrier föredrar att leva under fruktansvärda och fattiga förhållanden i länder som Libanon. Både Libanon och Turkiet, värdar för 1,5 respektive 3,6 miljoner syriska flyktingar, har de senaste åren ökat sina ansträngningar för att få dem att återvända. De har samlats upp med våld, lurats och nattetid dumpats i sitt hemland. 

– Många har ingenting att återvända till, för regimen har konfiskerat deras hus. De kan ha nyckeln kvar men har inte någonstans att bo. Assad-regimen anser också att de som lämnat landet är terrorister. Risken att fängslas eller torteras är överhängande. 

En miljon syrier i Tyskland

I Tyskland har knivattacken i Solingen den 23 augusti, där en 26-årig syrisk man dödade tre personer och allvarligt skadade flera andra, väckt liv i diskussionen. Innan dess, i juli, nekades också en brottsdömd syrisk man skydd i Tyskland. Ett momentum som öppnar för en omvärdering av skyddsstatus för syriska flyktingar i Tyskland, skrev Deutsche Welle. 

Det har verkligen plockats upp nu efter knivattacken. 

– Det har verkligen plockats upp nu efter knivattacken. Oppositionsledaren Friedrich Merz från Kristdemokraterna sa att Tyskland snabbt måste skicka tillbaka syrier  och också stoppa syriers möjligheter att beviljas asyl, säger André Bank.

Totalt finns det över en miljon syrier i Tyskland, som anlänt efter att inbördeskrigets bröt ut för över 13 år sedan. De flesta sköter sig utmärkt och är idag välintegrerade, enligt André Bank. 

– En individ blir representant för en miljon människor. 

André Bank ställer sedan en retorisk fråga till sig själv: kommer deportationer till Syrien göra situationen bättre i europeiska länder? 

– Jag ser inte något direkt samband. Debatten om att skicka människor tillbaka för att lösa interna problem i Europa är frånkopplad från situationen i länderna som människor flyr från. 

Assad på väg in i värmen

Kort efter det syriska inbördeskrigets utbrott uteslöts Syrien ur Arabförbundet, arabländernas samarbetsorgan. Men våren 2023 fick Syrien komma tillbaka in i gemenskapen – trots att al-Assad fortfarande hade landet i en järnhand. Beslutet kallades symboliskt men viktigt av bland annat Al Jazeera. På liknande sätt sneglar nu allt fler europeiska- och västländer mot en normalisering av relationerna. 

André Bank nämner en dryg handfull länder, som Tjeckien, Ungern, USA, Danmark och flera tyska politiker. Detta trots att kravet när inbördeskriget bröt ut var att al-Assad skulle bort. Efter 13 års krig har det – som EU ställde sig bakom när de först frös ut al-Assad – bleknat. 

– Syrien fungerar inte alls idag. De 60 procent av landet som styrs av regimen är en maffiastat.

Baserat på tidigare erfarenheter – somliga väldigt färska – från Jordanien och flera Gulfstater är det också lönlöst att ge sig i lag med den syriska diktatorn. 

– Det kommer inte att fungera. Vad som händer i praktiken är att al-Assad tar pengarna och gör några gester här och där. Men ingenting betydelsefullt kommer att förändras, säger André Bank. 

Ändå tror han att det finns europeiska ledare som är villiga att testa. André Bank nämner framför allt Italiens högerpopulistiska ledare Giorgia Meloni som en tänkbar sådan. 

Drogpengar lyfter regimen

André Bank menar att den som är cynisk kan se det som att det mer eller mindre är Ryssland och Iran som styr Syrien. Så var det under flera års tid, men Rysslands krig i Ukraina och Irans interna problem har gjort att pengakranen delvis har strypts åt, sett till summorna som brukade flöda in till den syriska regimen. 

– Men det kommer fortfarande in externa pengar. 

Idag är det till stor del drogpengar som får Syrien att gå runt. Den amfetaminliknande drogen captagon – en extremt beroendeframkallande drog som blivit stor i Syrien sedan inbördeskrigets start. Soldater i den syriska armén har fått captagon för att orka strida. Beroendet är utbrett, inte minst i södra Syrien, där regimkritiska protester bland framför allt den drusiska befolkningen pågått sedan 2023. Störst har protesterna varit i den sydöstra staden Suwaida.

– Det är beundransvärt – och en sällsynt ljusglimt – att se uthålligheten bland de som protesterar. Men som vi också har dokumenterat i rapporten har regimen slagit ner dem hårdare de senaste månaderna än vad man gjorde tidigare, säger André Bank. 

Diktatorns bror är drogbaron

Personen som styr captagonhandeln är Mahal al-Assad, Bashar al-Assads bror. 

– Den olagliga handeln med captagon är en av de huvudsakliga, om inte den huvudsakliga, inkomsten för regimen. Den syriska säkerhetstjänsten är också involverad i handeln och att bygga upp smugglarnätverken, säger André Bank. 

Är inkomsterna från captagon avgörande för att behålla makten? Vad skulle hända om pengarna uteblev?

– Så som situationen är nu har jag väldigt svårt att se att en någorlunda organiserad opposition skulle kunna uppstå i Syrien.