– Klimatet, mineralerna, cybersäkerheten, rymdprojekten och den finansiella jämlikheten med fokus på det globala syd är teman som angår oss alla och som kommer att behandlas. Det handlar om att samlas och bygga en trygg värld tillsammans.
Det säger Justin Vaïsse, grundare och ordförande för Paris Forum de la Paix som nu är inne på sin sjätte årgång. De har bjudit in journalister för att presentera årets forum. Alla vill veta vilka som kommer – utöver de redan presenterade deltagarna finns många hemliga som inte vill att deras deltagande ska offentliggöras i förväg.
– Det gäller framförallt flera afrikanska ledare, säger Justin Vaïsse.
Putin kom till första mötet
Vi vet att president Emmanuel Macron ska komma, Nya Zeelands förra president Jacinda Arden, Jane Goodall från institutet med hennes namn, Europarådets ordförande Charles Michel, Ghanas president Nana Afuko-Addo, Världsbankens ordförande Ajay Bangan, Kinesiska globaliseringscentrets grundare Henry Wang och många fler. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska delta på distans och kanske kommer hans fru Olena Zelenska att delta fysiskt eftersom hon ska vara i Paris de dagarna.
– Det är en universell inbjudan. Rysslands president Vladimir Putin kom till det allra första fredsforumet i Paris men det var andra tider då. Ryssland kan idag inte anses förhålla sig till de internationella riktlinjer som krävs, säger Justin Vaïsse.
Inte heller någon representant från Iran kommer. Men det är inte ett krav att vara en demokrati. Att till exempel Kina kommer det menar Justin Vaïsse är självklart: stormaktsrivaliteten mellan Kina och USA är vår tids största utmaning och, som alltid vad gäller det stora fredsbegreppet, är det komplext.
Han har inte helt lätt att förklara hur det är tänkt att forumet ska bidra till fred. Det är dialog men inte medling. Inga avtal kommer att skrivas under. Däremot ska känsliga, potentiellt konfliktskapande ämnen diskuteras.
– Det handlar om att erkänna komplexiteten i internationella relationer men också konkret diskutera de ämnen som i andra sammanhang är konfliktskapande, säger ordförande Vaïsse.
Handlar det om att förhindra framtida konflikter?
– Det kan man säga. Och om att etablera normer. När det kommer till rymden till exempel, där har vi frågan om rymdskrot och de olika rymdnationerna, trots rivalitet måste tala om satelliterna och annat i omlopp kring vår gemensamma planet. Att Kina och USA är på plats är väldigt, väldigt viktigt, säger Justin Vaïsse.
Krig i rymden en tidsfråga
Michael Schmitt, professor i internationell lag vid Exeter-universitet i Storbritannien och specialiserad på just rymdrelaterade konflikter, säger till dagstidningen Le Monde inför fredsforumet att ett väpnat krig i rymden bara är en tidsfråga. Såväl Kina som Ryssland har till exempel testat sina antisatellitrobotar genom att spränga egna satelliter – något som skapat farligt rymdskrot.
– Bara att medvetandegöra makthavare om faran rymdskrot innebär för oss alla kan göra all skillnad globalt och utom-atmosfäriskt, säger Justin Vaïsse.
På månen och asteroider finns också mineraler som rymdnationer kan tänkas rivalisera om när tekniken utvecklas. Den gröna omställningen på jorden har lett till en enormt ökad efterfrågan av mineraler som lithium, kobolt, koppar och sällsynta jordartsmetaller. De närmsta decennierna, i och med klimathotet, kommer brytningen av dessa bli avgörande för övergången till en hållbar värld.
– Och då finns det flera känsliga punkter. Vem kan och får bryta dessa mineraler? Hur kan det ske på ett rättvist, effektivt och samtidigt miljövänligt vis? Vi har stora, relativt nya utmaningar framför oss. Det är därför det krävs dialog och kunskap.
