Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fördömts internationellt. Ukrainas regering har beordrat allmän mobilisering av alla vuxna män till de väpnade styrkorna, men det är svårt att säga om detta hinner rädda Kiev. När den här artikeln skrivs närmar sig de ryska styrkorna mycket snabbt. Men kriget i Ukraina lär inte ta slut på bara några dagar.

Oroväckande brister

Anfallet har gjort frågan om åtgärderna för att skydda civilbefolkningen brännhet. Redan nu – och särskilt om ännu häftigare urbana strider utbryter i Ukraina – behöver de civila i första hand ha tillgång till skyddsrum.

Här har det visat sig finnas mycket oroväckande brister.

Dagens ETC fick följa med på en pressträff som arrangerades av de lokala myndigheterna i distriktet Troeschyna i Kiev. Det är en nedgången, sovjetiskbyggd förort bestående av höghus med rykte om sig att husera låginkomsttagare.

– Här bor det ungefär 600 000 människor. Vi har vidtagit åtgärder för att ge dem tillfälligt skydd om det sker bombningar här, säger tjänstemannen Mykola Boyko som möter de samlade journalisterna.

Han är ansvarig vid den lokala avdelningen för samhällsberedskap i Troeschyna. Det jobbet har han haft i 24 år. Mykola Boyko visar vägen till ett underjordiskt gammalt skyddsrum i närheten, som idag fungerar som ett litet bilgarage. De flesta men inte alla bilar har körts därifrån. Det är dunkelt och ventilationen är usel.

Här är det tanken att 200 människor ska tränga ihop sig.

– Vi har räknat ut att de får ungefär två kvadratmeter per person. Vi har förberett vatten åt dem, säger Mykola Boyko och pekar på ett gäng fyllda behållare.

Stalin hänger kvar – efter 79 år

Finns det några toaletter också? frågar en av journalisterna som är med. Vi hänvisas till att runda ett hörn och gå in i en liten skrubb, och där finns det en enda toalettstol. På väggarna och dörrarna sitter det gamla sovjetiska propagandaaffischer. Där hänger till och med en gammal tavla av Josef Stalin.

Så länge sedan var det skyddsrummet senast användes. I Kiev har det inte varit krig sedan 1943. Men Mykola Boyko lugnar och säger att folk ska söka skydd här i underjorden i maximalt tre timmar, därför räcker det med enkla lösningar.

Fast om en attack varar längre än tre timmar och folk inte kan återvända hem, då kan de ju behöva stanna här längre?

– Jo… Men vi har kikat på hur det gick till när Ryssland attackerade Georgien 2008. Då brukade bombningarna inte pågå i mer än några timmar. Så vi hoppas att det kommer vara samma här.

Finns bara en nyckel

Vi fortsätter bort till en annan del av Troeschyna, där Mykola Boykos kollega Sergyi ska visa hur somliga istället ska söka skydd i källarna i sina egna hus. Källarna förväntas också de hysa 200 människor. Byggnaden vi besöker har dock hela 285 lägenheter, så alla kommer inte ens få plats.

Det finns bara en enda nyckel till källaren. Den har Sergyi. De vill inte skapa kopior och ge till de boende så att de snabbt kan sätta sig i säkerhet istället för att först behöva ringa honom.

– Vi är rädda för att nycklarna skulle hamna i händerna på hemlösa eller tjuvar då, som skulle kunna ta sig in, säger Sergyi.

Nere i källaren finns det absolut ingenting av värde att stjäla. Golvet är täckt av sand. Det finns inte heller några behållare med vatten, utan bara två zinkspannar. Sergyi tar en av dem och demonstrerar hur det går att fylla den med vatten från en liten slang från ett vattenrör i taket.

Finns det en toalett här också, för de 200 människor som kan behöva söka skydd?

– Nej, det är den andra spannen till för.

Svårt att evakuera civila

Mykola Boyko drar en vits om det faktum att Tyskland i slutet av januari erbjöd sig att skänka 5 000 hjälmar till Ukraina, istället för vapen att försvara sig med. Kunde de inte ha skickat bistånd som hjälpte Ukraina rusta upp skyddsrummen istället?

De ukrainska myndigheternas skyddsåtgärder för civilbefolkningen lider av stora brister. Det finns en stor risk för att det också kommer manifestas när det handlar om hjälpen till den nya vågen av ukrainska internflyktingar. Redan i slutet på krigets första dag kom det uppgifter om att 100 000 människor var på flykt.

I en annan del av Kiev möter Dagens ETC Yulia Krasilnykova som är medgrundare av den civila hjälporganisationen Vostok-SOS. Organisationen bildades 2014 för att ge humanitär och praktisk hjälp åt flyktingar från kriget i östra Ukraina. Ända sedan starten har man haft ett samarbete med den ukrainska staten, men Yulia Krasilnykova ser samma utmaningar nu som då.

– Just nu kommer det många förfrågningar från lokala myndigheter om att hjälpa till med evakuering av civila. De lovar också att göra sin del, men i slutändan kommer det inte mycket konkret hjälp.

För en vecka sedan bombade ryskstödda separatister i östra Ukraina en dagisbyggnad, och då reagerade staten ganska snabbt tillsammans med civilsamhället. Men det var ett undantag som bekräftar regeln.

– Vi förväntar oss mer hjälp från staten och det har vi sagt till dem. I händelse av massevakueringar kommer civilsamhället inte kunna hjälpa alla, säger Yulia Krasilnykova.

”Behövs mer internationell hjälp”

De ryska styrkorna har gjort snabba intrång och rullar i detta nu på Kievs gator. Bristerna i statens assistans till civilbefolkningen riskerar leda till att en stor flyktingström uppstår, som genast sätter kurs mot EU:s medlemsländer.

– Vi är på vippen att få en total katastrof och Ukraina kommer inte att kunna klara av detta ensamma. Vi behövs mer internationell hjälp, säger Yulia Krasilnykova.