”Om amerikanerna blir vänner med Putin så är det kört”
Bild: Filip Erlind
Dagens ETC
I Sverige organiserar sig Putinkritiska ryssar i Antikrigskommittén Russians against war. Från första början har man kämpat med att vara klämd mellan ett ukrainskt och ett diasporaryskt läger. Men nu är det Donald Trump som gör det svårare än någonsin att vara dissident.
Ett år och en dag efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, den 25 februari 2023, slukades Vladimir Putin av lågor i en liten park utanför den ryska ambassaden i Stockholm. Demonstranter tände eld på en kostymklädd docka försedd med presidentens ansikte och skylten ”War criminal” – krigsförbrytare – hängandes runt halsen.
Bakom aktionen stod ryska dissidenter i Antikrigskommittén Russians against war, en svensk organisation för Putinkritiker som vill se ett slut för både diktatorn i Moskva och hans anfallskrig. Lite senare under 2023 fick parken i Stockholm formellt det nya namnet Fria Ukrainas plats, och här har Antikrigskommittén fortsatt medverka i regelbundna demonstrationer.
Men varken när kriget var nytt eller idag har det varit särskilt enkelt att vara rysk dissident i exil.
– Det är nästan som att vi är mellan två läger. Enligt ukrainarna är vi inte tillräckligt radikala, men enligt den ryska diasporan så är vi kanske lite för radikala, säger aktivisten Grigory.
Kan inte återvända
Dagens ETC träffar honom i samma park utanför ambassaden där dockbränningen ägde rum. Grigory var med den där dagen och han har medverkat vid offentliga arrangemang många gånger efter. Sedan 2022 har han varit aktiv i Antikrigskommittén. Allt betyder att han inte kan resa tillbaka till Ryssland, där hans föräldrar bor kvar, utan att löpa väldigt stor risk för att bli gripen och åtalad. Han vill medverka endast med förnamn här.
– Vår organisation har blivit stämplad som ”oönskad” i Ryssland. Den är inte extremiststämplad ännu, men det kanske är på väg. I beskrivningen står det att vi representerar ett hot mot den konstitutionella ordningen i Ryssland.
Embryot till Antikrigskommittén uppstod 2021 när den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj hade blivit arresterad och fängslad i Moskva. Även då samlades demonstranter utanför ambassaden i Stockholm och bland dem fortsatte en grupp exildissidenter att träffas. Efter den fullskaliga invasionen bildades en förening i februari 2022.
Antikrigskommitténs tre mål är att stötta Ukrainas kamp mot invasionen och flyktingar som anlänt till Sverige, bekämpa rysk desinformation och propaganda, samt att stötta det demokratiska civilsamhället i Ryssland och utveckla en demokratisk antikrigsrörelse i diasporan i Sverige.
– De två sista målen är fortfarande aktuella. Hjälpen till ukrainska flyktingar är kanske inte lika aktuell längre, men vi samlar fortfarande in pengar för drabbade i Ukraina, säger Grigory.
Grigory är ryss och i opposition mot kriget i Ukraina.
Bild:
Filip Erlind
”Generationer av KGB-aktörer”
Föreningsarbetet har dock varit prövande i den tid med konflikter och spänningar vi idag lever i. Här och var i Sverige kan det finnas en generell misstänksamhet mot allt som är ryskt – på goda grunder, skulle man kunna argumentera. Antikrigskommittén upplever också att folk i den ryska diasporan som i grund och botten är Putinkritiker, fortfarande kan ha svårt att begripa vad som krävs för att besegra hela den ryska regimen.
Jag tror det saknas en förståelse för att det inte går att byta regim i Ryssland utan att använda militär styrka.
– Jag tror det saknas en förståelse för att det inte går att byta regim i Ryssland utan att använda militär styrka. Det handlar om generationer av KGB-aktörer som har anpassat sig, håller hårt om makten och inte kommer släppa taget. Många orkar inte ta in detta.
Av det skälet är det också extra svårt för många i diasporan att tycka det är en bra idé om den ukrainska armén besegrade den ryska. Det här skapar i sin tur misstro hos ukrainarna, som inte förstår varför ryssar inte begriper att en ukrainsk seger i kriget kommer leda till hela Rysslands befrielse.
Ukrainare kan också hysa misstro mot ryssar på grund av det man menar är imperialistiska inslag i den ryska självbilden och synen på länder och folk som Ryssland tidigare koloniserat.
– Det här är faktiskt en stor del av diskussionerna vi har i vår kommitté, säger Grigory. Det är därför vi samarbetar med etniska grupper som också kämpar med regimen och tar in deras syn på hur framtiden kommer se ut.
”Världen är som en pendel”
Antikrigskommittén talar exempelvis om ”ryssländare” i Ryssland, för att betona att det bor fler folk än bara etniska ryssar i landet.
Men många sådana här diskussioner har nu självklart hamnat i skuggan av att Donald Trump återkommit till makten, och att ledande representanter för hans administration har talat om ett slut på den världsordning som rått sedan 1945. Sedan början av februari har världen fått se hur de nya makthavarna i Washington stadigt närmat sig Moskva och deras syn på både Ukraina, Nato och det liberalt demokratiska Europa.
Å ena sidan är det här en fortsättning på en trend som redan synts i flera år, där de högerauktoritära regeringarna i Natoländerna Ungern och Slovakien tagit tydlig ställning för Putin. Å andra sidan är det enormt mycket mer allvarligt att världens enda kvarvarande supermakt nu är på god väg att förvandlas till ett likadant land med en likadan agenda.
Det gör det kanske svårare än någonsin att vara rysk demokratisk dissident.
– Alltså… Om amerikanerna blir vänner med Putin så är det kört. Oavsett vad vi gör då så kommer det inte att räcka. Men det känns också som att världen just nu är som en pendel. Just nu är den långt borta i ett hörn, men den kommer säkert gå tillbaka på något sätt. Jag vet bara inte hur många år det kommer ta, säger Grigory.
Bild:
Filip Erlind
Utmaningen efter kriget
I brist på en ny Molotov-Ribbentrop-pakt anno 2025 mellan Ryssland och USA, kan ett fortsatt krig i Ukraina ännu komma att förändra Rysslands politiska framtid. Blir det så, så ser Grigory ett större behov än på länge av att omvärlden stöttar den förföljda och plågade demokratiska opposition som ännu finns kvar i Ryssland, liksom i exilen.
Vi kommer behöva kämpa fram tills att regimen inte existerar längre.
– När Ukrainas kamp slutar, det är då vår kamp egentligen börjar. Vi kommer behöva kämpa fram tills att regimen inte existerar längre. För att det inte ska bli kaos i Ryssland om man förlorar kriget så måste man verkligen stötta det som finns kvar av det civila samhället i Ryssland.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
