Anledningen är vår gästs historia och det faktum att flera terrororganisationer har satt ett pris på hans huvud. Hans far, Ahmad Shah Massoud, blev känd som motståndsledare under det afghansk-sovjetiska kriget 1979-1988. Sovjetunionen invaderade landet men underskattade gravt de fattiga gerillakrigarnas kapacitet – ledda av Shah Massoud. Han hade kommando över tiotusentals gerillasoldater och tilldelas ofta äran för Sovjetunionens nederlag. Eller till och med, som Wall Street journal beskrev det: för att ha vunnit det kalla kriget. Även om den "Norra Alliansen", som de kallades i väst, fick stöd av just USA.

Senare krigade Ahmad Shah Massoud även mot talibanerna under det första Islamiska Emiratet, 1996. 

Larmade tidig om terrorhot

År 2001 kom Ahmad Shah Massoud till Europaparlamentet . Han sa då i ett tal att Afghanistans taliban-regim styrdes av al-Qaida och att ett stort terrordåd var nära förestående. Motståndsledaren riktade sig särskilt till USA och vädjade att Afghanistans fred borde tas på allvar, annars skulle det afghanska folkets problem drabba även USA och resten av världen. Den 9 september samma år mördades han i ett terrordåd av två al-Qaida-terrorister som utgav sig för att vara ett tv-tream under en pressträff, som liknar den vi ordnar i Paris. Men i själva verket var deras kamera en riggad självmordsbomb.

Två dagar efter mordet på Ahmad Shah Massoud, den 11 september 2001 utfördes terrorattentaten mot Pentagon i Washington och mot tvillingtornen i New York – attentat som format vår moderna historia.

När allt det här inträffade var Ahmad Massoud bara tolv år. Bilderna av den gråtande sonen på pappans begravning kablades ut över världen. Och på hans axlar lades ett hopp inför framtiden.

Nu kliver han in på det parisiska caféet och tar ledigt alla journalister i hand.

– Jag är inte rädd för attentat och för övrigt är jag som min far beredd att ta med mig kampen in i döden, säger han med leendet intakt.

I sitt sällskap har han rådgivare och livvakter – som inte ser helt bekväma ut när det talas om döden.

”Extrem fara för oss alla”

Ahmad Massoud har bland annat ett diplom i krigsstrategi från Kungliga militärhögskolan i Sandhurst i Storbritannien men har till stor del vistats i sitt hemland. Han kallas "Lejonungen i Pansjir" eftersom hans pappa kallades."Lejonet i Pansjir". 

Vid tiden för talibanernas andra övertagande i augusti 2021 stannade Ahmad Massoud i Afghanistan och startade "Nationella motståndsfronten". Till en början bjöd de på motstånd mot talibanerna från Panshjirdalen men lyckades inte stoppa övertagandet av de nordvästra provinserna. Motståndet är dock fortfarande levande.

– Vi gör fortfarande motstånd i Pansjir, ungefär 3 000 gerillakrigare. Just nu har vi stöd i 16 av 34 provinser, säger Ahmad Massoud till Dagens ETC.

Krigar du själv?

– Jag har tagit till vapen men inom gruppen beslutades att jag gör större nytta utanför regionen. Man fick använda alldeles för stora resurser bara för att garantera min säkerhet. Dessutom är mitt mål dialog – inte krig.

Ahmad Massoud lever på hemlig ort i närheten av afghanska gränsen – förmodligen Tadzjikistan men är tillfälligt på plats här i Paris för att presentera sin bok ”Notre Liberté” – Vår frihet, fritt översatt (Éditions Bouquins 2023). I boken skriver han att dagens talibaner, till skillnad från vad folk tycks tro till och med är värre än gårdagens.

– Jag vill medvetandegöra världen om vad som sker. Just nu riktas alla blickar mot Ukraina, vilket jag förstår och respekterar. Men medieskuggan innebär också att talibanerna kan operera i relativ lugn och ro och dessutom med viss tolerans från omvärlden vilket innebär en extrem fara för oss alla.

Online-skola för flickor

I boken skriver Massoud fint om demokrati, kvinnors rättigheter och flickors rätt till utbildning. Flera journalister, bland andra fotografen Michel Setboun som levt i Afghanistan, menar att boken är full av floskler, att det är för enkla medel, att han vet att precis alla som inte är talibaner eller fundamentalister håller med honom om att flickor ska få gå i skolan och rösträtt är bra. Och kunde han inte ha gjort bättre ifrån sig innan USA lämnade landet?

–  Jag tillhörde inte regeringen och jag vill inte placeras vid makten. Jag vill se en politisk process. Och det kanske förvånar er när jag säger att jag är glad att afghanska flickor inte går i skolan i Afghanistan idag. Problemet är att pojkar gör det.Talibanernas skolor är jihadistskolor, säger Ahmad Massoud 

Han påpekar att det fortfarande pågår en exodus, en massflykt från Afghanistan, och samtidigt reser extremister till Afghanistan. 

– Flickor som inte går i skolan klarar sig till viss mån undan, vi arbetar med online-skola för främst flickor. Det är flickor och kvinnor i Afghanistan som är vårt hopp, de är modigast av alla, säger Ahmad Massoud och refererar till olika protester utförda av kvinnor trots talibanernas maktövertagande.

Står nära expresidenten

Som Ahmad Massoud själv säger så satt han inte i regeringen men han står däremot Amrullah Saleh mycket nära – den tidigare vicepresidenten som hävdade sin position som president efter president Ashraf Ghanis landsflykt vid talibanernas övertagande 2021. Massoud och Saleh flydde tillsammans upp i Panshjirdalen och deras styrkor klassas som varandra trogna.

Han menar nu att han reser runt i världen som talesperson för det afghanska folket och för att varna för faran med att glömma dem.

– Att sopa våra problem under mattan är livsfarligt. Jag är inte här för att vädja om hjälp utan för att medvetandegöra… varna världen om vad som håller på att hända, precis som min far gjorde, säger Ahmad Massoud.

Han är dock på plats i Europa för att be om stöd. Men han vill inte att USA eller någon annan utifrån ska komma tillbaka militärt.

– Det stora misstaget var USA:s ”boots on the ground”. Precis som min far är jag motståndare till direkt militär intervention. Det som krävs är ett stöd till motståndet inom Afghanistan, vi som hör hemma där. Det behövs sanktioner, stöd till politisk opposition samt hjälp att hitta medel till en politisk process. 

Han menar att han alltid i första hand förespråkar dialog och demokrati och inte vill "behöva" bekämpa talibanerna med våld.:

– Vi ville och vill fortfarande tala med talibanerna. Men de vägrar. De påstår att de har folkets stöd så allt vi säger är: Okej, låt folket rösta fritt. Det kommer inte att ske utan press utifrån, hävdar Ahmad Massoud.

”Håller folket som gisslan”

Enligt honom är det som att acceptera nazisternas ockupation av Frankrike, där vi befinner oss – eller Rysslands ockupation av Ukraina.

– Talibanerna får hjälp från islamister utifrån att hålla det afghanska folket gisslan. Den demokratiska världen bör stödja alla demokratiska krafter i Afghanistan och mobiliseringen inom landet. Om vi får hjälp kan vi befria vårt land, insisterar han.

Ahmad Massoud tror att förutsättningarna är bättre nu än för två, tre år sedan – strax innan och alldeles efter talibanernas övertagande. 

– Talibanerna använder stora resurser för att försvara sig mot sitt eget folk. Betänk att bara i  Panshjirdalen har de 16 000 man för att hålla emot men det är inte hållbart i längden. Just nu har de reell kontroll över de främsta provinserna medan vi kontrollerar de andra. Sanktioner och tydlighet utifrån kan ge oss möjlighet att befria landet, säger Ahmad Massoud.

– Om inte det sker kommer tyvärr hela världen drabbas av talibanernas terrorvälde. De inspirerar jihadister världen över. Se bara på terrorgruppen Al Shabab som kallar sig "Afrikas talibaner". De är ett hot mot miljoner och åter miljoner människors säkerhet.

Han tittar på Dagens ETC:s utsända reporter och undrar om han lyckas förmedla det tydligt nog.

– Talibanerna är ett hot mot den fria världen. Att erkänna talibanerna vore ett dödligt misstag. Men första steget är för den demokratiska världen att pressa talibanerna till förhandlingsbordet.

Propaganda om Israel-stöd

På plats under presskonferensen är den israeliska journalisten Gideon Kouts. Han frågar om vilket stöd som Massoud vill se från Israel. Den afghanske motståndsledaren upprepar diplomatiskt sitt tal om “att sätta press på och stödja demokratiska krafter.

Talibanregimen i Kabul har uppenbarligen full koll på Ahmad Massouds aktiviteter. Kouts rapport i israelisk press – tidningen Maariv och radio –  snappas upp men förvrids till propaganda i Afghanistan. Talibanernas kanaler sprider felaktigt att Ahmad Massoud "bett Israel om militär hjälp”, vilket han inte gjorde och vilket inte heller rapporterades.

– Det visar hur spänt läget är, det är ett sätt för talibanerna att be om stöd från Israels fiender att förgöra Massoud och motståndsrörelsen, säger Massouds rådgivare upprört när det blir känt.

Ahmad Massoud koncentrerar sig på sin charmoffensiv.

Vill du ha hjälp att bli – och vill du överhuvudtaget bli Afghanistans nästa president?

– Vårt mål är att befria Afghanistans folk och jag personligen är beredd att ge mitt liv för det. Men nej jag vill inte bli president, säger Ahmad Massoud till Dagens ETC.