– Det ställer stora krav på hur afrikanska länder nationellt och regionalt kommer kunna hantera sin befolkningsökning. Jag tror absolut att det kommer leda till mer migration, både internt och från kontinenten, men det är bara en liten procent som väljer att fly. Den stora frågan kommer handla om hur länderna utvecklas, säger Jesper Bjarnesen, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet.

Leder en ökad befolkning till fler konflikter?

– Det är inte uppenbart att en ökad befolkning skapar fler inbördeskrig, men det kan skapa en rad praktiska problem för regeringen och demokratin att hantera och det i sin tur kan leda till värre problem.

Kraftig urbanisering

Karin Metell Cueva på Sida menar att Afrikas framtid hänger på att man lyckas utveckla sin ekonomi.

– Det som behövs är fler jobb för en växande befolkning. Vi ser väldigt många människor som väljer att inte stanna kvar på landsbygden. Urbaniseringstakten är jättehög i Afrika och många av de som flyttar till städerna jobbar i den informella sektorn som till exempel gatuförsäljare och det är inte ett särskilt produktivt jobb, säger hon.

Vad kommer den växande ­befolkningen leda till?

– Jag kan bara spekulera i det, men migration är en möjlig utveckling. Fler och fler kommer emigrera om de inte kan försörja sig i sina hemländer. Men om Afrika kan vara en stabil plats för investeringar så finns det inget som säger att vi inte skulle kunna se samma utveckling i Afrika som vi har sett i Asien.

Den största anledningen till den stora befolkningsökningen är att barnafödseln är på väldigt höga nivåer i afrikanska länder, något som är kulturellt betingat enligt Jesper Bjarnesen. Därför blir det också svårt att få människor att bilda mindre familjer för att få resurserna att räcka till.

– Det finns mycket bistånd och många utvecklingsprojekt som riktar sig mot att utbilda och informera kring familjeplanering. Men jag tror inte att det går att säga till människor att sluta skaffa barn utan att förändra de grundläggande villkoren. I dag är många barn en form av försäkring mot sjukdomar och hög barnadödlighet, säger han.

Både Jesper Bjarnesen och Karin Metell Cueva understryker dock att det ligger en stor potential i en växande befolkning. I dag är hälften av alla människor i Afrika under 30 år och i sin bästa arbetsföra ålder. Ska ett land och en ekonomi byggas upp ska det göras av unga människor.

– Det finns fördelar med en ung befolkning, men det kan bli ett problem om de inte kommer i en produktiv sysselsättning. Det måste vara en balans, säger Karin Metell Cueva.

– Det finns en stor potential men också en stor utmaning, säger Jesper Bjarnesen.

Men alla tror inte att Afrikas stora befolkningsökning kommer innebära problem. Enligt Mats Karlsson, direktör för Utrikespolitiska institutet och Afrika-kännare, följer afrikanska länder samma mönster som många andra länder.

– Eftersom det är en väldigt ung kontinent kommer befolkningen öka till två miljarder och det är inget att oroa sig för i sig, kontinenten kan försörja den befolkningen. Svältkatastrofer kommer av ekonomiska och politiska skäl, inte på grund av att befolkningen i sig växer.

Så att fler personer måste samsas om samma mängd jordbruk till exempel är inget som kommer få negativa konsekvenser?

– Det är ju självklart att en hög befolkningstakt ställer jordbruk och politiska institutioner under tryck, men det är också helt klart att det inte är någon omöjlighet att hantera för Afrikas resurser. Det kommer hänga på den politiska utvecklingen i länderna.

1950 stod Afrika för 9 procent av världens befolkning. 2010 var andelen 25 procent och till 2100 räknar man med att 39 procent av världens befolkning är afrikaner.

Världen har i dag 21 länder som av FN klassas som ”High Fertility”, vilket innebär att kvinnorna föder fem eller fler barn, 19 av dessa ligger i Afrika. Flest barn föds i Nigeria och 2050 beräknas var tionde nyfödd i världen vara en nigerian.