Mardrömmen för Världshälsoorganisatinen, WHO, och de afrikanska länderna har varit en okontrollerad smittspridning i Afrika, en världsdel som på de flesta håll saknar tillräckliga sjukvårdsresurser.
– Än så länge står Afrika bara för en mycket liten del av alla smittade i världen, men fallen blir snabbt fler. Hårda åtgärder som nedstängningar har hållit siffrorna nere men en konstant övervakning krävs, säger dr Matshidiso Moeti från WHO Africa.
Det finns många olika teorier om varför spridningen går förhållandevis långsamt i Afrika. De afrikanska länderna har en mycket yngre befolkning än Europa och USA och man vistas i hög grad utomhus vilket tar ner smittoriskerna. Dessutom ser spridningen annorlunda ut eftersom resandeströmmarna, framför allt de interkontinentala, i Afrika är mycket mindre.
Men andra tror att en falsk bild tecknas.
– Dödsfallstatistik söder om Sahara är i princip obefintlig. Utan tillförlitliga data är det först att det noteras när dödstalen blir så höga att de märks i samhället De kan vara att många känner någon som dör eller kanske att svepningstygerna tar slut, säger katastrofläkaren Johan von Schreeb som har stor erfarenhet av medicinskt arbete i Afrika.
– I övrigt är det mycket svårt att dra slutsatser om hur många som dör av covid-19 eftersom man inte har någon trovärdig underliggande statistik.
Testning förekommer sällan
WHO konstaterar dock att när pandemin kom till Afrika var det bara två länder som kunde testa förekomsten av covid-19, i dag är kunskapen spridd till 44 länder. Men testning förekommer mycket sällan, sjukvårdssystemen saknar resurser för detta.
– Det är också tveksamt hur mycket ett vaccin skulle hjälpa de flesta länderna i Afrika. Det saknas struktur för massvaccinering, den vaccinering som utförs riktar sig mot barn. Det är oklart hur man snabbt ska kunna nå den vuxna befolkningen utan att tömma alla sjukvårdens resurser, säger Johan von Schreeb.
– Det vore dessutom en enorm utmaning bara att hålla vaccinet kylt vid distributionen och det är svårt att säga hur verksamt vaccinet är för en äldre befolkning, vaccineringen måste dessutom med stor sannolikhet upprepas.
Med tanke på det allmänna hälsoläget i Afrika är det också tveksamt hur stora resurser som är rimligt att satsa på covid-19. Det finns en rad andra sjukdomar med betydligt större dödlighet som också måste bekämpas.
Lever dag för dag
De allra flesta länderna i Afrika har satsat på nedstängningar av samhället som sannolikt bidragit till att hålla dödstalen och smittan nere. Problemet är dock att nedstängningarna samtidigt skapat fler dödsoffer än sjukdomen i sig. Många lever dag för dag när det gäller att kunna skaffa mat och nödvändigheter. Stängs samhället ner så minskar de fattigastes möjligheter att överleva.
– Ska man stödja sjukvården i Afrika är det viktigaste att hjälpa till att bygga upp grunderna och sjukvårdssystemen på sikt – snarare än att ge akuta bidrag specifikt till bekämpningen av covid-19. Man kan exemplevis stötta med att göra syrgas tillgängligt på vårdinrättningar. Det skulle även kunna rädda liv på gravida och barn utan covid-19, säger Johan von Schreeb.
Men trots brister i statistik och information tyder mycket på att Afrika hittills klarat sig betydligt bättre än till exempel Latinamerika, USA och Europa. De exakta skälen till detta är oklara; man har inte haft fler och hårdare nedstängningar än i andra delar av världen och hälsoläget är sämre i Afrika än på många andra häll i världen.
Många lever på svältgränsen och är drabbade av andra underliggande sjukdomar och borde därför vara i en mycket svår riskzon för att drabbas hårt av covid-19. Om liknande explosioner som i USA, Italien och Brasilien hade inträffat i Kenyas enorma slumområden eller i exempelvis Nigeria hade sannolikt rapporter om massdöden spridits.
Sydafrika hårdast drabbat
I Afrika är Sydafrika hårdast drabbat vilket också kan bero på sjukvårdens infrastruktur är den mest utbyggda på kontinenten. Trots att Sydafrikas antal smittade och döda är höga är de inte i närheten av antalen på många andra ställen.
I Sydafrika är antalet konstaterade fall knappt 120 000 medan dödstalen i landet med 60 miljoner invånare ligger på under 3 000 – att jämföra med Sveriges en bra bit över 5 000 döda.
Det är fyra länder i Afrika som står för cirka 80 procent av antalet smittade och döda. Förutom Sydafrika handlar det om Egypten, Algeriet och Nigeria.
Men det finns ett antal länder där man förnekar allt och inte har någon som helst trovärdig statistik. Ett av dem är Burundi med cirka 12 miljoner invånare. Den officiella statistiken för landet redovisar 144 smittade och ett dödsfall.
Genomförde massmöten
I Burundi genomförde man ett presidentval med massmöten i slutet på maj i år – mitt under pandemins utbredning. FN:s världshälsoorganisation riktade skarpa varningar till regimen men den enda följden blev att organisationens representanter i landet omedelbart utvisades.
I valet segrade den avgående presidenten Pierre Nkurunzizas handplockade kandidat, av många kallade hans marionett, men i juni avled Nkurunziza på sjukhus utanför Burundi efter en kort tids sjukdom. Regimen har sent uppgivit att dödsorsaken var en hjärtattack, men de flesta bedömare menar att han blev ett offer för covid-19.
