Anders Fänge har tidigare varit chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsarbete under 20 år. Han besökte Afghanistan senast i april i år, och beskriver säkerhetsläget i landet som fortsatt katastrofalt.

– Kriget fortsätter och det kommer dagligen rapporter om terrorexplosioner i Kabul och andra storstäder, och om strider ute i provinserna. Ingenting tyder på att det mattas av. Och det är talibanerna som har initiativet. Moralen i regeringsstyrkorna är väldigt låg och man lider så stora förluster att man har slutat publicera uppgifter om antalet döda.

IS-närvaro i öst

Ännu ett problem är att jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) etablerat en närvaro i östra Afghanistan. Anders Fänge förklarar att IS har ett organisatoriskt nätverk i Kabul och några andra städer, vilket gjort det möjligt för dem att genomföra större terrorattacker.

– Framför allt mot den shiamuslimska befolkningen.

Det är också främst shiamuslimska afghaner som sökt asyl i Sverige – och som Sverige låter deportera till Afghanistan, om de har fått avslag på sin ansökan. I den offentliga debatten heter det att ”Sverige skickar folk till en säker död i Afghanistan”. Enligt Anders Fänge behöver situationen inte vara fullt så livsfarlig. Det går att undvika dödliga hotbilder genom att hålla sig borta från folksamlingar, shiamoskéer och andra måltavlor. Ett större problem är då att många av de som sökt asyl i Sverige har varit flyktingar i Iran eller Pakistan. Har de familj kvar i Afghanistan, när de deporteras dit, så kan de söka hjälp och klara sig okej.

– Men har de inte någon familj kvar som kan ge dem trygghet, vilket det inte heller finns någon stat som ger dem, så är de tämligen utsatta.

Försiktigt hopp

Sedan i slutet av juni har talibanerna och USA suttit i fredsförhandlingar med varandra. Det faktum att talibanerna gått med på detta, men ännu vägrar tala med den afghanska regeringen, visar hur de även har det politiska initiativet. Men fredsförhandlingarna har ändå lyckats väcka ett försiktigt hopp till liv. Anders Fänge konstaterar, att det är bra att de båda parterna talar med varandra. Samtidigt finns det en rad allvarliga frågetecken.

– Talibanerna talar idag om att de är för fred, att de inte vill ha monopol på makten. De har även mjukat upp sin tidigare väldigt rigida politik och säger att de nu kan acceptera flickor i skolan och en sekulär skola. Men frågan är om det här bara är taktik, för att framstå som mer salongsfähiga inför det internationella samfundet?

En annan fråga är ifall det även går att lita på USA. President Trump har upprepade gånger sagt att han avser ta hem de amerikanska styrkorna från Afghanistan. Anders Fänge betonar att vi inte kan veta om USA just nu förhandlar för att först och främst få kunna organisera en reträtt, eller först och främst för att bidra till en varaktig fred. Skulle det visa sig att USA drar dig ur, tror han att det även kommer få ännu mer destruktiva konsekvenser.

– Om USA drar sig tillbaka så försvinner också resten av NATO:s styrkor. Och då är det knappast troligt att den afghanska säkerhetsstyrkan kan stå emot talibanerna.