Detta oavsett vilka partier som väljer att stötta hans förslag.

Det sistnämnda har tolkats som en invit till AfD. Och slutet för den så kallade brandmuren, som inneburit att AfD åtminstone på federal nivå uteslutits från alla politiska samarbeten.

Tusentals i östtyska mässhallen

Stämningen var därför triumfatorisk när partiet höll valmöte i en mässhall i östtyska Halle i lördags. 

– Väljarna vill ha en svartblå koalition, sa AfD:s partiledare Alice Weidel, och syftade på kristdemokratiska CDU:s svarta färg och AfD:s blå.

Vi behöver remigration för att kunna leva i frihet.

Inför jublande anhängare, som inte längre låter sig hindras från att skandera ”Alice für Deutschland” trots den uppenbara kopplingen till den förbjudna naziparollen ”alles für Deutschland”, inskärpte hon partiets huvudbudskap, sammanfattat i begreppet remigration, på svenska: återvandring.

– Vi behöver remigration för att kunna leva i frihet, sade Alice Weidel.

Hon fick även den här gången stöd av Elon Musk, som var ansluten till mötet via videolänk.

– Var stolta över att ni är tyskar! Det har varit för mycket fokus på det förflutnas skuld, var ett av Elons Musk budskap.

”Skydda sig själva rent mentalt”

Valrörelsens utveckling fick tiotusentals människor i lördags att demonstrera i flera tyska städer. Så även i Halle, där motdemonstranter från olika grupperingar möttes utanför mässan för att visa avsky mot AfD.

– Det är bra att vi är så många som protesterar. Men det räcker inte längre. Det är ännu viktigare att vi ser till att fånga upp människor efter valet, säger Jakob Springfeld, en av dem som deltog i protesterna.

Han har skrivit den uppmärksammade boken ”Unter Nazis” (Bland nazister), där han berättar om hur det är att vara ung och kämpa mot högerextremism i Östtyskland.

– Det sägs ofta att vi, de demokratiska krafterna, är fler. Men det stämmer inte, åtminstone inte här i öst, säger han.

Storleksförhållandet mellan deltagarna på AfD:s valmöte och motdemonstranterna var åtminstone den här dagen det omvända. Totalt befann sig cirka 3 200 personer i mässhallen, medan 9 100 hade samlats utanför, enligt polisen, som endast behövde göra ett fåtal ingripanden.

Bland deltagarna berättade många om känslor av missmod och trötthet.

– Flera av de jag känner väljer att dra sig tillbaka till mindre sammanhang för att skydda sig själva rent mentalt. Jag känner också att jag behöver en paus, säger Silke Bekel från föreningen Omas gegen Rechts (Far- och mormödrar mot extremhögern).

Påstår att Hitler var kommunist

AfD:s anhängare vittnade å sin sida om ett Tyskland i förfall, där de själva svetsats samman av motståndet mot partiet.

– Vi är som en enda stor familj, säger en man på väg till mässhallen tillsammans med familj och vänner.

Ingen av dem ville förekomma på bild eller uppge namn. 

– Jag ville gärna höra Weidels tal, men det fanns inga biljetter kvar. Hon är den enda som håller sig till fakta just nu, säger en annan man som följde motdemonstranterna från uteserveringen till en Burger King-restaurang tillsammans med en vän.

Att samma Weidel på senare tid börjat påstå att Adolf Hitler felaktigt utmålats som högerpolitiker rycker de på axlarna åt. Mot alla historiska fakta hävdar Weidel att den tyske diktatorn i själva verket var kommunist.

– Alla är människor, alla kan göra fel, säger den andra mannen på uteserveringen.

Politiska motståndet har krympt

Den internationella alternativhöger som AfD är en del av befinner håller på att förändras. Det hävdar den tyska medievetaren Simon Strick. Han forskar på den radikalisering som länge skett online och det som högern själv kallar metapolitik.

Det som tidigare främst varit en kulturkamp omsätts nu i realpolitik.

– Det är en strategi för hur kulturen måste erövras först innan det går att göra realpolitik. Här har vi nått en tippningspunkt. Det som tidigare främst varit en kulturkamp omsätts nu i realpolitik, säger han och pekar på hur detta definitivt är fallet i USA.

I Tyskland har debatten kommit att präglas av en etno-nationalistisk problembeskrivning, menar Simon Strick, där framför allt Angela Merkels invandringspolitik gjorts till den främsta måltavlan. 

Just nu finns det heller ingen, förutom die Linke, som lyckats inta en motposition. 

– Det vi ser nu är hur Friedrich Merz i olika former börjar ta över AfD:s krav på återvandring. Just nu finns det heller ingen, förutom die Linke (det tyska vänsterpartiet), som lyckats inta en motposition. Det enda vi hör är krav på att förbjuda AfD, säger Simon Strick.

”Samhällspolitisk kapitulation”

Diskussionerna om att förbjuda AfD har pågått i flera år. De senaste veckorna har debatten tagit fart igen. I förbundsdagen pågår just nu försök att samla en majoritet kring kravet. Det är bara Tysklands författningsdomstol som kan förbjuda ett parti. Men ledamöterna kan ta beslut om att författningsdomstolen ska inleda en prövning.

Frågan kommer eventuellt att debatteras i parlamentet redan de kommande dagarna, även om en majoritet för ett sådant beslut saknas. Ett utlåtande från författningsskyddet, Tysklands inhemska underrättelsetjänst, om huruvida AfD ska anses som högerextremt hade möjligen kunnat ändra den saken. Men det utlåtandet, som var planerat till årsskiftet, är nu uppskjutet till efter valet.

Simon Strick beskriver diskussionen som politisk hjälplöshet.

– Förbudsdiskussionen hindrar resten av samhället och politiken från att behöva komma med bättre erbjudanden. Det är en samhällspolitisk kapitulation, säger han.

AfD kan blir största parti

Frågan om AfD skulle kunna vinna valet diskuteras nu inte bara hypotetiskt i Tyskland. Med Elon Musk har partiet dessutom erbjudits en plats på alternativhögerns internationella scen. Musks framträdande i lördags är en del av en ”jordskredsartad förändring”, menar Simon Strick.

– En sak gjorde han tydlig, nämligen att den tyska skuld- och ansvarsdiskursen bör ses som en del av ett statligt övergrepp och en woke-socialistisk ofrihet som måste övervinnas, säger Simon Strick.

Flera kommentatorer hävdar dessutom att Friedrich Merz med sin reaktion på knivdådet i Aschaffenburg riskerar att avskräcka mer socialliberala väljare som tidigare röstade på Angela Merkel. Även om CDU i förslaget om skärpt asylpolitik lagt till en text som pekar ut AfD till ”vår politiska fiende”, enligt tidningen Süddeutsche Zeitung i söndags.

Socialdemokratiska SPD, som länge legat på tredje plats i opinionsmätningarna, långt efter CDU och strax under AfD, anklagar trots det oppositionsledaren Friedrich Merz  för att öppna dörren åt höger. Hur väljarna reagerar återstår att se. 

För AfD är trenden däremot tydlig. 

– AfD har goda chanser att bli starkaste kraft. Deras positioner är det redan, säger Simon Strick.

Valet i Tyskland hålls den 23 februari.