l Ryssland har sedan läge nära band till al-Assad-regimen. Det är en av få allierade i regionen. Vladimir Putin vill inte att Bashar al-Assad störtas eller på annat sätt ersätts. En sådan utveckling skulle hota den flottbas mot Medelhavet som Ryssland har i staden
Tartus, och nu vill göra permanent. Tartus var länge förskonad från stridigheter, men under våren utförde Islamiska staten (IS) flera bombdåd där. Vladimir Putin vill garantera stabilitet. Det betyder fortsatt stöd till Bashar al-Assad. Och en utsträckt hand till andra totalitära stater i regionen.
2. Skapa osäkerhet
l Först diskutera vapenvila, sedan bryta den. Rysslands agerande verkar trotsa all logik. Det kan också vara själva avsikten för Kreml, som hårt pressad av sanktionerna på grund av Ukraina nu är ute efter att förändra maktbalansen – gentemot både USA och EU – med hjälp av tvära kast och desinformation. Det har visat sig lyckas. Rysslands inledande militära insats i Syrien paralyserade omvärlden, räddade Bashar al-Assad och öppnade upp förhandlingsrummen.
3. Utmana USA
l Barack Obama öppnade för en utökad militär insats i Syrien, men valde sedan att backa från det löftet. Vladimir Putin vet att USA just nu inte kommer att göra mer än att protestera mot Rysslands agerande. Prioriteringen i Washington är att bekämpa IS, inte att bli kvitt Bashar al-Assad eller undsätta civilbefolkningen. USA ska dessutom välja ny president, varav en kandidat – Donald Trump – vid upprepade tillfällen uttryckt sin beundran för den ryske presidenten.
4. Stärka opinionen
l Sanktioner är besvärande för rysk ekonomi, och därmed för Vladimir Putins maktställning. Men hans administration är inte fokuserad på hur den uppfattas i EU eller USA, utan på hur den uppfattas på hemmaplan, av det ryska folket. Medierna – varav de största kontrolleras av Kreml – rapporterar om hur presidenten dels håller på att vinna kriget inte mot den jihadistiska terror som flera gånger drabbat Ryssland, dels bryter den marginalisering som Ryssland påtvingats av västländer.
5. Upprepa Tjetjenien
l Det som nu sker i östra Aleppo är terrorbombning som Moskva menar riktar sig mot rebeller, men som ofrånkomligen drabbar hundratusentals civila. Det är inte första gången denna militära strategi används. Under kriget i Tjetjenien lade Ryssland förödande bombmattor över Groznyj under vintern 1999-2000 för att krossa upproret, oavsett om denna metod drabbade ett stort antal icke-stridande. Syftet var att tömma staden. Antingen genom att döda dem därinne, eller genom att tvinga dem på flykt.
6. Bekämpa terrorismen
l Militanta islamistiska grupper som Jabhat al-Nusra (al-Qaidas syriska gren) får en farlig plattform om Assad-regimen försvinner. Det är analysen i Vladimir Putins innersta krets som inte är oviktig för vad som nu sker i Aleppo. Rysslands ledning vill verkligen minimera risken för spridning av dessa grupper. Men ägnar ingen energi åt att skilja dessa mål från civilbefolkningen. Vem är terrorist? ”Om det ser ut som en terrorist, om det beter sig som en terrorist, om det går som en terrorist, då är det en terrorist”, sa utrikesminister Sergej Lavrov till reportrar i fjol.
7. Sälja mer vapen
l Ryssland är en stor vapenexportör. Och en betydande andel av försäljningen sker i Syrien, när Assad-regimen rustar sig. Dessutom hoppas ryska regeringen att Syrien ska fungera som ett skalfönster när andra länder ser hur effektiva ryska vapen och flygplan är. Det här ska leda till nya kontrakt på runt 50 miljarder kronor, enligt källor till The Guardian. Algeriet, Indonesien, Vietnam och Pakistan uppges vara intresserade av de ryska produkterna.
