1. Hur är Kataloniens förhållande till centralmakten?
Efter att i flera hundra år ha försökt införliva Katalonien till fullo gav centralregeringen upp 1931 och släppte fram Generalitat, en regional, katalansk regering. All strävan efter katalanskt oberoende slogs dock ned hårt under diktator Francos nästan 40 år vid makten. Först 1977, när demokratin återinfördes, återfick Katalonien ett visst självbestämmande.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Katalonien styr i dag över sin egen budget, stiftar regionala lagar, har ett eget polisväsende och en regional högsta domstol.
2. Varför är kraven på självständighet så starka nu?
Ett svar är att rika Katalonien anser sig betala för mycket av sin rikedom i skatt till fattigare delar av Spanien – en bild som förstärktes i och med den ekonomiska krisen i landet.
Ett annat är att politiskt står Katalonien långt från högerregeringen i Madrid.
Ett tredje är, enligt Christophe Premat som är statsvetare vid romanska och klassiska institutionen på Stockholms universitet, att regionen länge velat ha samma slags självbestämmande som till exempel Baskien och Galicien.
– Från början var självständighetskraven ett sätt att pressa centralregeringen i frågan om ökad autonomi men också om att avleda uppmärksamhet från anklagelser om korruption hos den lokala regeringen. Det finns alltså ett politiskt spel inblandat, säger han.
3. Varför vill inte Spanien ge regionen självständighet?
Förutom att Katalonien bidrar med nästan 20 procent av Spaniens BNP – ett splittrat Spanien skulle med andra ord skapa problem när det handlar om avbetalningar på statsskulden – är den nationella identiteten en känslig fråga i landet.
– Identitetsfrågan dyker alltid upp inför varje val. För Madrid handlar det om att inte ännu fler regioner ska börja kräva mer, säger Christophe Premat.
4. Varför skulle omröstningen stoppas?
Den spanska grundlagen tillåter inte regionala regeringar att ensidigt utropa vare sig självständighet eller folkomröstningar om sådan.
5. Vad säger den spanska regeringen om polisens brutalitet?
Trots alla hundratals skadade och mängder av videobevis med poliser som misshandlar medborgare anser inte spanska vice premiärministern Soraya Sáenz de Santamaría att polisen gick för hårt fram. Enligt catalannews.com säger hon att insatsen var ”proportionerlig”, ”i demokratins namn” och att omröstningen inte nådde upp till ”minimistandard för demokratiska normer”.
6. Hur reagerar EU?
I skrivande stund har få EU-ledare uttalat sig om polisens metoder under söndagens folkomröstning. Belgiens premiärminister Charles Michel är en. Via Twitter skriver han ”våld kan aldrig vara lösningen”. Även Sloveniens premiärminister Miro Cerar har sagt sig vara orolig och uppmanar till politisk dialog mellan parterna. Europarådets ordförande, norrmannen Thorbjørn Jagland, har dock utlovat en granskning av polisens agerande.
7. Vad händer nu?
Trots att 90 procent av dem som röstade sa ja till självständighet är det svårt att se det bli verklighet. Enligt Christophe Premat är det fortfarande osäkert hur stor det folkliga stödet är – valdeltagandet nådde till exempel inte upp till mer än drygt 40 procent.
– Andalusien, Galicien och Baskien har ju alla redan en omfattande autonomi – som alltså Katalonien också velat ha – så jag tror inte att det blir någon dominoeffekt. I Baskien har mycket av motståndet mot Madrid släppt. Samtidigt är det sannolikt så att opinionen för självständighet förstärkts efter polisens agerande i helgen, säger han.
