1. Roe vs Wade
Det historiska domslutet i fallet Roe mot Wade från 1973 är ett av de mest kända och omtalade rättsfallen som behandlats i Högsta domstolen i USA.
Domen slog fast att fri abort ingår i rätten till privatliv, en rättighet som skyddas av det fjortonde tillägget i den amerikanska konstitutionen.
Innan domen kom var abort förbjudet i vissa delstater, men i och med fallet blev abort tillåtet över hela landet, som en konstitutionell rättighet.
Man drog gränsen vid när fostret kunde vara livsdugligt utanför livmodern, vilket innebär kring vecka 21–23, med vissa mindre skillnader mellan delstaterna.
Feminister och liberala såg domen som en historisk framgång, medan konservativa grupper försökte bekämpa det de uppfattade som ”orimlig juridisk inblandning” i delstaternas politik.
2. Mississippi
Trots den nationella abortlagstiftningen har flera delstater redan idag egen lagstiftning med förbud och olika restriktioner för aborter redan efter vecka 13.
Det kan de ha eftersom alla delstatslagar som har införts inte har överklagats och prövats i instanser och domstolar.
Tendensen att republikanskt styrda delstater medvetet försöker utmana lagstiftningen för att få upp frågan i HD har funnits länge, och nu har de lyckats när Mississippi har infört abortförbud efter 15:e graviditetsveckan, med vissa undantag.
Eftersom delstatskongressen där har formulerat lagförslaget på ett sätt som utmanar den nationella lagstiftningen, som gällt sedan 1973, ska fallet alltså tas upp i Högsta domstolen i höst.
3. Texas
Den republikanske guvernören Greg Abbott i Texas skrev i onsdags under ett lagförslag som går längre än någon annan delstat. Förslaget vill sänka gränsen för abort till vecka sex, så tidigt att många kvinnor inte ens vet om att de är gravida än.
– Vår skapare välsignade oss med livets gåva, trots det förlorar miljontals barn rätten till sina liv varje år på grund av abort. I Texas arbetar vi för att skydda de liven, sade Abbott i ett tal när han skrev under lagförslaget som träder i kraft i september, om det inte stoppas i domstol innan dess.
4. Högsta domstolen
När domaren Ruth Bader Ginsburg avled i september i fjol innebar det att den liberala majoriteten försvann i Högsta domstolen.
Ginsburgs ersättare blev Amy Coney Barrett, en troende katolik som uttalat sig mot aborträtten.
HD har en enormt stor makt att påverka politiken i USA och förre presidenten Donald Trump lovade inför valet 2016 att han skulle tillsätta tillräckligt många konservativa domare i HD för att beslutet från Roe vs Wade skulle kunna upphävas.
Nu har de konservativa sex röster mot tre för de liberala.
Mycket av amerikansk lagstiftning handlar om att tolka konstitutionen, ett nästan 250 år gammalt dokument, på ”rätt” sätt.
De konservativa domarna i HD gör mer bokstavstroende tolkningar, som pekar på att det inte står något uttryckligen i konstitutionen om abort, och att det därför inte bör vara en nationell fråga utan upp till varje delstat att själva avgöra och lagstifta om. Men det är inte givet att de republikanskt utsedda domarna dömer enligt deras politiska förslag.
Mississippi-fallet ska nu tas upp i HD i höst, men ett beslut väntas komma först nästa vår.
Oavsett vilken sida som vinner ses det som oerhört betydelsefullt principiellt och abortfrågan lär bli het inför mellanårsvalet i USA nästa år.
5. Opinionsläget
Abortfrågan delar USA på mitten.
I opinionsundersökningarna om synen på abortlagstiftningen är det i stort sett helt jämnt.
I den senaste mätningen, enligt Sveriges Radio, är det 48 procent av amerikanerna som beskriver sig själva som ”pro-choice”, abortförespråkare, medan 46 procent beskriver sig som ”pro-life”, abortmotståndare.
