Den 11 juli 1995 gick bosnienserbiska styrkor in i Srebrenica, som beboddes av bosniaker, muslimer. Staden var under FN:s beskydd sedan över två år. Tiotusentals människor hade flytt till FN:s flyktingläger från kringliggande byar, undan förföljelse och den pågående etniska rensningen. Bosnienserbiska soldater stoppade hjälpsändningar och försommaren 1995 var mat, vatten och drivmedel slut. Situationen beskrevs som en humanitär katastrof. Människor svalt. De bosniska styrkor som fanns i staden hade lämnat över sina vapen till FN.
När de bosnienserbiska styrkorna, ledda av armébefälhavaren Ratko Mladic, invaderade byn med pansarvagnar vände sig invånarna till FN:s högkvarter för att få skydd. De avvisades. Soldaterna delade upp invånarna. De äldre, kvinnorna och barnen sattes på bussar mot den närliggande staden Tuzla, medan alla pojkar över 12 års ålder och alla män fördes ut på fält och fotbollsplaner. En av soldaterna som deltog har vittnat om att männen radades upp i grupper om tio, och sköts. Hans enhet höll på från tio på morgonen till eftermiddagen, sedan tog en annan enhet över. Kropparna fyllde massgravar. Över 8 000 muslimska pojkar och män mördades systematiskt på några dagar.
Massakern i Srebrenica är den blodigaste på europeisk mark sedan nazisterna och andra världskriget. FN:s Jugoslavientribunal i Haag slog 2004 fast att det klassas som folkmord, ett historiskt viktigt utslag. Först 2011 kunde man gripa den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladic, och 2017 dömdes han i Haag för krigsförbrytelser. Han fick livstids fängelse.
Kriget i Bosnien
Det forna Jugoslavien utgjordes av dagens Serbien, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina. Järnridån och Sovjetunionens kollaps under det tidiga 1990-talet ledde till flera krig som bröt konstruktionen Jugoslavien i bitar.
Kriget pågick i Bosnien från 1992 till 1995 mellan främst tre parter: den bosnienmuslimskt dominerade regeringsarmén, bosnienkroatiska styrkor i väst och syd, samt bosnienserbiska styrkor i nord och öst.
FN-styrkor fanns på plats redan från 1992. Men det dröjde till hösten 1995 innan striderna tog slut, efter Nato-attacker mot den bosnienserbiska armén.
I november 1995 slöts Dayton-avtalet. Det skapade det politiska system som fortfarande används i Bosnien idag, med en maktdelning mellan bosnienmuslimer, kroater och serber.
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
