2024: ett bottenår för demokratin

Indexet klassar demokratin i 167 länder och territorier i en skala från 0 till 10, som är det närmsta fullständig demokrati. De mäts enligt fem kriterier; val och pluralism, hur staten fungerar, politiskt deltagande, politisk kultur och mänskliga rättigheter.

Längst ner på listan kommer Afghanistan som fick 0,3 poäng, 0 är absolut botten.

Ryssland rasar också, mycket beroende på de i förväg uppgjorda valen där Putin fick sin femte period som president. Ryssland kommer på 150 plats i statistiken – och är därmed mindre demokratiskt än till exempel Mali, Niger och Burkina Faso som hade militärkupper förra året.

Frankrike en bristfällig demokrati 

USA fortsätter sin nedåtgående trend och kommer bara på plats 28. Fortfarande anses dock USA vara betydligt mer demokratiskt än Ukraina, som under kriget rasat ned till 92.

Economist förutser dock att USA kommer att falla på listan. Trumps attacker mot olika myndigheters politiska oberoende och alla hans presidentorder med tveksamt lagligt innehåll ses inte som demokratiska. USA klassas i dag som en bristfällig demokrati.

Men även i Europa, trots att nio av tio länder högst på listan är europeiska, minskar demokratin. Frankrike föll från att vara kallad en full till en bristfällig demokrati mycket beroende på president Macrons plötsliga nyval som inte gav någon majoritet någonstans.

Rumänien rasade också till plats 72 efter att landets konstitutionsdomstol tvingades underkänna valresultatet efter en rad olagligheter under valet och valrörelsen.

I bedömningarna av länderna klassas de i fyra kategorier; som auktoritär regim, hybridregim, bristfällig demokrati eller full demokrati.

Slutresultatet är deprimerande: bara 71 av de 167 länderna kan räknas in bland fulla eller bristfälliga demokratier.