Torkan i östra och södra Afrika under förra året och i år har slagit mycket hårt mot en rad länder. Svårast är situationen i Etiopien, Malawi, Somaliland, Sydsudan, Madagaskar och Zimbabwe. Totalt över 20 miljoner människor hotas av hungersnöd.

Enligt FN:s beräkningar krävs ett stöd på nära 12 miljarder kronor för att lindra den värsta nöden – betydligt mindre än hälften är i dag finansierat.

– Situationen är mycket, mycket allvarlig. Torkan i Etiopien är den värsta på 50 år och just nu behöver minst 400 000 barn akut hjälp, säger Elisabeth Dahlin på Rädda Barnen.

– Barnen drabbas värst. Det finns ingen näring att ge och många skolor har tvingats stänga. Ensamma barn är på flykt från landsbygden till städerna för att hitta något att äta. Vi gör vad vi kan för trappa upp insatserna, men behoven är enorma.

Det handlar om att ge basal hjälp. Drabbas barnen av svår undernäring kommer de som överlever att få skador för livet.

Förvärras av krig

Dagens kris får också andra konsekvenser för framtiden. John Graham från internationella Rädda barnen slog i ett uttalande fast att familjer tvingas göra ödesdigra val:

– De måste slakta den oxe som skulle användas för att plantera nästa skörd och äta upp det utsäde som skulle sås. Även om regnet kommer så blir det kanske inga skördar.

I Sydsudan förvärras situationen av det inbördeskrig som pågår. Människor har tvingats fly från sina hem och sin jord under stora umbäranden och har ingen tillgång till mat eller vatten. Hjälpen kommer inte heller fram på grund av pågående strider och olika gerillagrupper som inte tillåter att hjälpkonvojer passerar.

Av Sydsudans tolv miljoner invånare anses fem miljoner ha vad man kallar matsäkerhet – vilket betyder att sju miljoner är hotade.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Hjälpen har svårt att nå fram

Även om hjälpen kan finansieras är det mycket svårt att nå dem som behöver den bäst. Tidigare har man arbetat med att flygplan släpper ner nödhjälp med fallskärmar, men det finns problem med detta:

– Detta gör att de starkaste får hjälpen och den distribueras inte till de barn och sjuka som har det största behovet. Vi försöker istället nå fram till barncentra så att den går till de mest behövande.

Peter Lundberg, chef för Sidas humanitära enhet, säger till Dagens ETC:

– Vi lämnar bidrag till snabba insatser, men situationen är kraftigt ansträngd och mycket allvarlig. Dessutom måste också mer långsiktiga insatser ske för att trygga framtiden när det gäller till exempel vattentillgången.

Bromsar framsteg

I såväl Etiopien som i de andra drabbade länderna är det småskaliga jordbruket väldigt känsligt eftersom jordbruket är helt baserat på att det regelbundet ska regna vid vissa tidpunkter. Och även om det skulle regna, vilket sällan sker, så räcker skördarna i många fall inte ens till de familjer som brukar sin mark.

Risken är också stor att en del av Etiopiens stora framgångar på senare år när det gäller fattigdomsbekämpning, utbildning och minskning av spädbarnsdödligheten bromsas av torkans följder.

Bakom torkan ligger också väderfenomenet El Ninõ, som kan väntas förvärras genom klimatförändringarna.

Läget blir dessutom värre av att 2016 präglas av en rad samtida katastrofer. Det är därför svårt att samla resurser till hungersnöden i Afrika eftersom den i konkurrens med exempelvis situationen i Syrien inte har fått något större genomslag i internationella medier.

– Världen måste reagera innan vi har bilder på döende, utmärglade barn i medierna. Då har vi redan misslyckats, sade FN:s ansvarige för WFP, World Food Programme, Ertharing Cousin.