Oroligheterna började för en dryg månad sedan då presidenten beslutade sig för att ställa upp i valet för en tredje presidentperiod, trots att författningen slår fast att en president endast kan sitta två mandatperioder.

Demonstrationer bröt ut i huvudstaden Bujumbura, och hittills har ett 30-tal demonstranter skjutits ihjäl av polisen. Samtidigt försökte också kretsar inom militären göra en statskupp och ta makten från Nkurunziza. Försöket misslyckades dock och regimen svarade med utrensningar inom militären och genom att stänga de fria radiostationer och tidningar som fanns.

Flyr sina hem

Men demonstrationerna i huvudstaden förklarar inte den massiva flyktingvåg som startade i landets avlägsna och fattiga landsbygd. Uppenbart är att någon form av våldskampanj gör att hundratusentals människor väljer att lämna allt för att söka skydd i framför allt Tanzania och Rwanda.

Flyktingar som jag och andra journalister talat med i både Tanzania och Rwanda har i stort sett samma historia att berätta. Så här sa Jean Batista som jag träffade vid gränsen till Rwanda:

– Jag blev kallad till borgmästaren och polisen. De frågade mig om jag var mot presidenten och sedan låste de in mig i några timmar innan jag släpptes. Men på kvällen kom medlemmar ur milisen Imbonerakure till mitt hem och sa att de skulle döda mig. Jag hade inget val, utan flydde så fort jag kunde.

Hotas till livet

Joseph Msihoku Mbugayo berättade för The Guardian från ett uppsamlingsläger i Kikoma, Tanzania:

– Imbonerakure går från hus till hus och säger att våra söner måste gå med i kriget mot oppositionen – eller dö.

Innocent Kugimana fyller i:

– De mördar folk på natten och morgonen och allt vi ser är blodet. Ingen vet vad de gör med kropparna. Två av mina vänner mördades under de senaste veckorna.

Det finns få oberoende journalister på den burundiska landsbygden och hittills har inga rapporter om läget runt om i landet kommit fram.
Många i befolkningen har inbördeskriget som slutade för tio år sedan fastnaglat i minnet. Då dödades 600 000 människor i strider som hade en kraftig etnisk underton. Det var hutuer mot tutsier precis som under folkmordet i Rwanda. I Burundi är, liksom i Rwanda, cirka 85 procent av befolkning hutuer medan tutsier räknas till cirka 15 procent.

Situationen kan förvärras

Vad många bedömare befarar är att situationen i Burndi utvecklas till ett etniskt krig igen - President Pierre Nkurunziza är hutu och var ledare för den största hutugerillan under inbördeskriget. Hittills är dock den stora majoriteten av flyktingar hutuer och man har inte sett övertygande tecken på etnisk förföljelse.

Flyktingströmmen från Burundi visar inga tecken att avta, inom FN:s flyktingorganisation UNCHR räknar man med att antalet flyktingar snart kommer att överstiga 200 000 om inget bryter utvecklingen.

Den östafrikanska samarbetsorganisationen EAC träffades nyligen i Tanzania största stad Dar es Salaam för att diskutera situationen i Burundi, men inga snabba åtgärder har planerats.

Organisationen har dock inrättat en militärstyrka som kan sättas in om situationen urartar, men det kräver då en enighet bland de olika staterna.

Rwanda, som är den starkaste militärmakten i området, har lovat ingripa om massmord inleds eller om landet själv hotas.

Enligt en medlem av den högsta militärledningen finns oro över att många av de gamla folkmördarna från Kongo befinner sig i landet efter att ha tagit sin tillflykt till Burundi efter folkmordet i Rwanda för 20 år sedan.

– Vi har givit ett för oss heligt löfte att till varje pris stoppa varje försök till folkmord, om det behövs med hjälp av militärmakt, säger han.

Rwanda har tidigare skickat stridande trupp till både Centralafrikanska republiken och Darfur i Sudan för att stoppa massdödande.

Indragna bistånd

Situationen för flyktingarna i framför allt Tanzania är fortsatt svår. Det kolerautbrott som började i Tanzania har delvis slagits tillbaka, men kan flamma upp igen eftersom de hygieniska förhållandena lämnar mycket att önska.

De flesta bedömare är eniga om att presidenten måste avstå från att ställa upp i valen om en månad för att situationen ska kunna förbättras, men inga tecken tyder på att han kommer att dra sig tillbaka.

I veckan ska val till parlament och lokala organ hållas, men det är högst tveksamt om de kan genomföras. Oppositionen har utlovat bojkott av valen och flera medlemmar ur Burundis valkommission har flytt landet och finns nu i Rwanda.

EU och andra biståndsgivare har också dragit in sitt bistånd till regimen och till valen.