Det som hade kunnat fungera som en väckarklocka blev brödsmulor som sopades under mattan.
– Man tryckte på snooze, somnade om och hoppades att det skulle lösa sig på något sätt, säger Jakob Hedenskog, analytiker och östeuropaexpert på Utrikespolitiska institutet.
Han syftar på att Ryssland 2008 invaderade Georgien och att omvärldens rektioner var svala. Inga sanktioner, knappt ett kraftigt fördömande. I stället förhandlade EU – via Frankrikes dåvarande president Sarkozy – med Ryssland för att deskalera en potentiell konflikt.
Det skulle sedan komma att bita EU i svansen. Ryssland blev styva i korken: efter Georgien följde annekteringen av Krimhalvön och Donbass.
– Vapenvilan som förhandlades fram (mellan Ryssland och Georgien) av Sarkozy ingicks på Rysslands villkor. När Ryssland sedan inte uppfyllde delar av den, som till exempel att dra tillbaka sina trupper, reagerade inte EU på det utan lät det passera. Västvärlden har inte varit beredda att gå linan ut – man var inriktade på att återställa lugnet och minimera effekten av Rysslands aktioner, säger Jakob Hedenskog.
Hagalna Ryssland
Ryssland har sedan tagit för givet att väst är beredda att ge dem någonting i utbyte. Det har gjort att man har kunnat gå hårt ut i förhandlingar med väst, menar Jakob Hedenskog.
– Ryssland vet att om det går ut och kräver orimligt mycket får de kanske hälften av det i slutändan, vilket är mer än vad de egentligen ska ha. Ryssland har tagit till sig det här, att väst inte kommer att möta dem direkt militärt, säger han.
Annekteringen av Krimhalvön 2014 ledde i motsats till invasionen av Georgien till sanktioner mot Ryssland. Men något militärt stöd från EU var det inte tal om då. Väckarklockan ringde inte tillräckligt högt för att tränga igenom bruset förrän i februari 2022.
– Det är en insikt som har växt fram utifrån hur Ryssland har agerat de senaste decennierna. Jämför man spelboken för Georgien 2008, Krim och Donbass 2014 och sedan 2022 så ser Rysslands agerande väldigt likt ut. Man utnyttjar och underblåser befintliga spänningar, eller rent av skapar dem om förutsättningarna inte riktigt finns från början, säger Jakob Hedenskog.
Finns det någon slags självkritik inom EU – att man borde ha vaknat tidigare?
– Vi har sett att reaktionerna 2022 var annorlunda än tidigare och det finns drag av självkritik. Men det skiljer sig fortfarande mellan olika länder. De baltiska länderna och Polen har länge påtalat att det är så här Ryssland fungerar, och de har fått större förståelse för detta nu.
Mellan öst och väst
Georgien är idag splittrat mellan Ryssland i öst, och EU i väst. När Ukraina och Moldavien efter krigsutbrottet 2022 fick status som kandidatländer till EU fick Georgien avvakta. Under våren som gick var det också stora kontroverser kring och protester mot en lag om ”utländska agenter”. I slutet av året ska Georgien visa upp huruvida man har gjort de reformer som krävs innan man kan uppnå kandidatstatus, något Jakob Hedenskog menar att man inte kommer att ha gjort.
– Den politiska situationen i Georgien är kritisk, säger Jakob Hedenskog, som ser det som möjligt att nya konflikter eller protester kan blossa upp i Georgien under hösten. Han ser det inte heller som osannolikt att Ryssland blandar sig i ännu mer.
