Svarta listan: SD rensar ut ”sossiga” tjänstemän från Regeringskansliet

Blir stämplade av SD

Enligt flera källor med god insyn i samordningskanslierna, den funktion som de fyra Tidöpartierna har för att samordna viktiga beslut vid Regeringskansliet, använder sig Sverigedemokraterna av svarta listor. Vid utnämningar och tillsättningar av särskilda chefspositioner har de möjlighet att lägga in veto när någon på deras listor tas upp som en kandidat.

Vi har talat med ett tiotal personer vid Regeringskansliet som kan bekräfta hur folk på ett eller annat sätt blivit stämplade av Sverigedemokraterna och fått lida konsekvenserna av det. Vi har även talat med fackliga representanter och personer med insyn som berättar att det finns betydligt fler drabbade.

Flera av de opolitiska tjänstemän som blivit hårdast ansatta hör till undertecknarna av ett internt brev som cirkulerade inom Regeringskansliet kort efter valet i september 2018. I valrörelsen hade högerpartierna för första gången talat om samarbete med Sverigedemokraterna. Efter att brevet hade läckts till medierna blev det känt som Tjänstemannauppropet eller ”261-listan” efter antalet undertecknare.

Brevet skickades till Regeringskansliets dåvarande förvaltningschef och undertecknarna, främst vid Utrikesdepartementet, bad om ett förtydligande kring hur man framöver skulle upprätthålla myndighetens värdegrund om alla människors lika värde. Som exempel på en målkonflikt nämndes Björn Söders ökända citat om att judar och samer inte är svenskar.

”Det har satt sig i kulturen”

Tjänstemännens brev fick stor medial uppmärksamhet och förvandlades till ett slagträ i politiken. Sverigedemokraterna använde uppropet som ett bevis på att de opolitiska tjänstemännen egentligen är politiska. Om det var rätt eller fel att underteckna ett sådant brev som opolitiska tjänstemän har många uttalat sig om. Däremot är det få som talat om det hat och hot som flera undertecknare utsatts för efter medieuppmärksamheten. Eller om hur flera även alltså verkar ha stoppats i sina karriärer och idag, sju år senare, fortfarande straffas.

– Den historia som inte har skrivits är ju just historien om att det som står i brevet är precis det som sedan har hänt, säger Malin, en undertecknare av brevet.

Hon talar om att diskussionerna har avstannat. Att det inte längre är möjligt att komma med andra perspektiv än Tidölinjen, att utredningarna och uppdragen blir mer av en beställning än ett objektivt tjänstemannaarbete. Många av de vi talat med upplever samma sak. Tidigare regeringar har aldrig krävt en kontrollapparat som ser över detaljer i formuleringar.

Dagens ETC har fått ta del av flera konkreta exempel på utredningar och arbetsprocesser där det gått till på det här sättet, men som vi inte kan beskriva detaljerat eftersom det kan vara utpekande mot enskilda personer. De områden som får mest korrigeringar och politisk styrning är ämnen som berör rättsfrågor, mänskliga rättigheter, klimat och bistånd. 

Tjänstemän ska inte drevas mot eller utsättas för repressalier. 

– Det påverkar kvaliteten i vårt arbete. Att vissa frågor inte blir tillräckligt genomarbetade för att möta de förväntningar som finns. Det kan också påverka rättssäkerheten och hur förslag lirar med internationella åtaganden och principer, säger Anna, en annan tjänsteman vi talar med. 

Hon ser det hela som en demokratifråga. 

– Tjänstemän ska inte drevas mot eller utsättas för repressalier när de upprätthåller tjänstemannaintegriteten och regeringsformens principer. Men det andas ofta att man har försatt sig själv i den här situationen. Det har satt sig i kulturen, dels genom självcensur och dels genom chefer som varit väldigt försiktiga med vilka de rekryterar, säger hon. 

Krav på att ”städa upp”

Enligt Regeringskansliets senaste medarbetarundersökningar svarar 57 procent av de opolitiska tjänstemännen vid Utrikesdepartementet att de inte har kontroll över sin arbetssituation. På andra departement är procentandelen något lägre men uppdelat i enheter vid Regeringskansliet kan det se betydligt värre ut. Vid de enheter som särskilt ansvarar för mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell utveckling, migration och global säkerhet är andelen ännu högre, mellan 70 och 87 procent.

Sverigedemokrater som Björn Söder har öppet anklagat opolitiska tjänstemän för att egentligen vara aktivister med en socialdemokratisk agenda. Han har både i sociala medier och i flera skriftliga frågor till både den förra och nuvarande regeringen krävt att man ska ”städa upp” bland tjänstemännen. 

Misstänkliggörandet som politisk strategi fungerar på samma sätt som i flera auktoritära länder jag arbetat med. 

Från flera oberoende källor har vi fått veta att han gått runt med 261-listans namn i sin portfölj och vid mingelsammanhang sagt till tjänstemän att han kan kolla upp om de står på listan. 

– Misstänkliggörandet som politisk strategi fungerar på samma sätt som i flera auktoritära länder jag arbetat med. Där man i avskräckande syfte tar ära och heder av att namnge och dreva mot personer som står upp för demokratiska värden, säger Anna.

”Har tagit över regeringen”

Men även innan 261-listan var Sverigedemokraterna redo att rensa bland opolitiska tjänstemän. Sverigedemokraten och tidigare riksdagsledamoten Stefan Jacobsson ska i en hemlig inspelning som Aftonbladet tagit del av strax innan valet 2018 sagt att man har en person på insidan som kan ”rigga upp” hela Regeringskansliet och ”plocka bort de tjänstemännen som motarbetar oss”. Med planen att sätta ”rätt person på rätt plats” ifall Sverigedemokraterna blir en del av regeringen.

Vi har talat med flera personer som tidigare haft höga poster och som nu placerats i så kallade frysboxar. Deras välkända kompetens används inte och de går istället sysslolösa på myndigheten. Men de är för rädda för att i tryck beskriva omständigheterna detaljerat. Det här är alltså personer som sökt tjänster som normalt sett inte kräver ett regeringsbeslut och intern samordning. 

Skulle jag beskriva min situation hade jag nog förlorat mitt passerkort.

Vad ska det här betyda? Att Tidöregeringen frångår Regeringskansliets egna riktlinjer, och trots allt utövar inflytande även över utnämningar som inte kräver beslut av regeringen?  

– Skulle jag beskriva min situation hade jag nog förlorat mitt passerkort, säger en av de vi talat med. 

Personen i fråga har tidigare blivit godkänd för en högt uppsatt tjänst som inte kräver regeringsbeslut, men sedan åsidosatts, och har på omvägar av kollegor fått höra att hen var oönskad av Sverigedemokraterna. Flera andra källor vi talat med beskriver att Sverigedemokraterna definitivt har synpunkter på gruppchefer och tillsättningar som inte kräver regeringsbeslut, men det är uppgifter som Dagens ETC inte har kunnat belägga. 

Hur Ulf Kristersson kan tycka att det här är rimligt, att man inte ser vart det här är på väg någonstans, det förstår jag inte. 

Enligt källor med insyn är det också många tjänstemän med koppling till Moderaterna, Liberalerna eller Kristdemokraterna som sätts på svartlistan, vilket gör det ännu svårare att tala om ”socialdemokratiska aktivister”. Dessa tjänstemän har inte skrivit under 261-listan, men de har på andra sätt uttryckt kritik mot politiska förslag från Sverigedemokraterna.

– Det är ju så här en auktoritär regering jobbar. Och hur Ulf Kristersson kan tycka att det här är rimligt, att man inte ser vart det här är på väg någonstans, det förstår jag inte. Sverigedemokraterna kommer ta över den här regeringen. Det har de redan gjort. Det gjorde de för länge sedan, säger en källa nära Moderaterna. 

Registrerar åsikter från sociala medier

Det har funnits exempel på en tystnadskultur vid Regeringskansliet, inte minst vid Utrikesdepartementet, även vid tidigare regeringar, och anställda som inte velat stöta sig med chefer i rädsla för att inte kunna klättra vidare i karriären. Men den rädsla som vi möter hos anställda och som beskrivs av fackliga representanter vid Regeringskansliet, är idag på en helt ny nivå. 

 – Jag upplever klimatet som mycket hårdare nu, säger en facklig representant vid Regeringskansliet som vill vara anonym. 

Den fackliga representanten bekräftar flera av de uppgifter vi har fått höra från opolitiska tjänstemän vid Regeringskansliet. Både vad gäller personer som hamnar i frysboxar och om hur andra, av allt att döma, blir åsiktsregistrerade.

– Jag tror det rör sig om att man kollas i sociala medier, var man är medlem, vad man värnar om. Folk har fått kommentarer från ledningen om något de annars inte hade kunnat känna till.

Flera av de välmeriterade tjänstemännen vi talat med har på grund av den svåra arbetssituationen vid Regeringskansliet sökt sig till uppdrag utanför myndigheten. De som befordras är de som visar lojalitet till Tidöregeringen. Det ligger i linje med det som Dagens Nyheter avslöjade i slutet av 2023, att regeringen hade föreslagit särskilda lönehöjningar för de tjänstemän i Regeringskansliet som arbetar med förverkligandet av Tidöavtalet.

Göran Sundström är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och en av de mest namnkunniga forskare som undersöker förändringarna i statsförvaltningen under Tidöregeringen. Han menar att förslaget om lönehöjningarna byggde på att Tidöpartierna misstrodde tjänstemännen, och att de velat komma tillrätta med det föreställa problemet med ett ”sosseri” i organisationen.

Allra starkast är denna syn alltså hos regeringens stödparti.

– Sverigedemokraterna anser att de som har jobbat länge i staten är aktivister. Det är svårare att säga hur långt det här nått in i regeringspartierna. Men rent definitionsmässigt handlar det om människor som i sin roll som tjänsteman driver en annan linje än regeringen. Och då är det byta ut som gäller, säger Göran Sundström.

Ingenting tyder på att Sverigedemokraternas anklagelser har någon grund. Tvärtom visar forskningen att statsförvaltningen kännetecknas av hög professionalitet. Oavsett politisk färg på politikerna så utmärker sig tjänstemännen för att vara oerhört lojala.

– Så det är absolut något nytt för den här regeringen, att man inte litar på tjänstemännen, säger Göran Sundström.

Något annat som är nytt är att det skett en tydlig maktförskjutning från departementen till Tidöpartiernas samordningskanslier.

– Det har blivit en station där allt ska kontrolleras så att det ligger i linje med Tidöavtalet. Det har blivit den sista utposten för allt, även för utnämningar.

Blir bara ja-sägare kvar

Göran Sundströms bedömning är att framför allt Sverigedemokraterna drivit på för att partierna själva ska hantera frågor. Dels saknar det här stöd i någon författning, att flytta makt bort från tjänstemännen är en policy som partierna själva kommit överens om. Dels är det anmärkningsvärt och kanske till och med regelvidrigt, att Sverigedemokraterna kan ha sådan makt när de inte ens ingår i regeringen.

– Stödpartiet ska ju bara vara med i de frågor som finns i Tidöavtalet. Och utnämningspolitik finns inte med i avtalet.

Fortsätter utvecklingen på det här spåret, med ett underminerande av de opolitiska tjänstemännens roll, befarar han att det kan leda till en växande autokratisering i Sverige.

– Det blir bara ja-sägare kvar om alla med integritet sticker.

Hur långt i den utvecklingen har vi kommit redan? 

– Det har gått långt. Absolut. Men jag blir ju inte sällan kritiserad för att vara alarmistisk. Det är ju det populära ordet för de som tycker att det här är en jättebra utveckling.

”Många av dem rekryterades direkt från Sveavägen”

För att försöka få svar på alla de frågor som finns om förändringarna vid Regeringskansliet tar vi oss till riksdagen. Där har försvarsutskottet ett ovanligt långt möte. Men till sist kliver Björn Söder från Sverigedemokraterna ut i korridoren. Han, som krävt att Tidöregeringen intervenerar mot ”sossiga” tjänstemän.

Då måste det bli konsekvenser.

Dagens ETC frågar honom om varför han så gärna vill genomföra utrensningar i Regeringskansliet. 

– Det här är tjänstemän på ett departement, då ska man oavsett vilken partihatt som styr departementet vara lojal till sitt ämbete. De har ju visat allvarliga brister i att kunna vara neutrala och då måste det bli konsekvenser, anser jag.

Björn Söder säger att han inte känner till att opolitiska tjänstemän stoppats i sina karriärer, eller att det gjorts en kartläggning över deras politiska hemvist som påverkat deras möjligheter att avancera. 

– Men ett flertal av de som skrev på 261-listan, deras politiska hemvist är ju redan allmänt kända. Många av dem rekryterades direkt från Sveavägen, säger han, och hänvisar till det socialdemokratiska partihögkvarteret i centrala Stockholm.

Stämmer det att du har gått runt med 261-listan i din portfölj och kollar av den mot enskilda tjänstemän?

– Jag har alltid listan med mig. Absolut. Det har jag av den anledningen att jag vill veta om de är tillförlitliga eller ej, om de kan ge en objektiv bild som jag vill ha som politiker. Om jag vet att de har en politisk agenda bakom, då kan jag ju väga deras uttalande på ett visst sätt.

Björn Söder säger att han inte vill ersätta de opolitiska tjänstemän han tappat förtroendet för, med nya personer lojala med Sverigedemokraterna. Han tycker att de som skrivit under 261-listan ska ”be om ursäkt”.

– Och gör man inte det bör man också se över om de kanske ska ha andra tjänster.

SD: Bra med mer politiskt inflytande

Gustav Gellerbrant (SD) som leder Sverigedemokraternas samordningskansli i riksdagen svarar på våra frågor över mejl. Han anser att det är positivt att den nuvarande regeringen jämfört med de tidigare anses kontrollera beslutsunderlagen mer. Att samordningskanslierna har ett större inflytande nu beror bland annat på att det finns en ”ansträngd tidsplan” att leverera Tidöavtalets löften, enligt Gellerbrant.

– Det är viktigt för den omläggningen som nu sker på olika centrala politikområden att politiken är närvarande, intresserad och aktiv. Regeringskansliet är i grunden en stödfunktion till politiken.

Han delar inte bilden av att underlaget riskerar att förlora kvalitet när den politiska styrningen ökar. 

Vad gäller våra frågor om huruvida Sverigedemokraterna stoppat processer vid utnämningar och på vilka grunder detta sker, anser Gustav Gellerbrant att frågorna är för vaga att svara på men skriver att ”självklart har vi liksom de andra samarbetspartierna i enskilda fall synpunkter i olika frågor som rör namn”.

Gustav Gellerbrant nekar till att samordningskansliet har en spärrlista, ”vi prövar varje ärende för sig”. 

Dagens ETC har sökt Per Swenson Claréus (M), Tobias Karlström (KD) och Johan Britz (L) som leder regeringskoalitionens samordningskansli vid Regeringskansliet. 

Vi har även sökt utrikesministern Maria Malmer Stenergard (M), som är högst ansvarig för det departement som flest drabbade opolitiska tjänstemän arbetar vid.

Vet du mer? Tipsa oss!

• Säkert och enkelt formulär på www.etc.se/tipsa.

• Eller skicka ett mejl till tipsa@etc.se.

• Eller ring oss på 076 216 76 16.