Mazloum Abdi är överbefälhavare i det kurdiska självstyrets SDF-styrkor och en av nyckelpersonerna som stöper det nya Syrien, efter diktatorn Bashar al-Assads fall från makten tidigare i december. Just nu jagas han av medier från hela världen som vill veta vad som sker bakom kulisserna.

Dagens ETC har fått en exklusiv intervju med generalen i en tid när de syriska kurderna står inför sin kanske största prövning någonsin. Vi träffar honom en sen kväll på en militärbas i den syriska Hasakahprovinsen.

– Jag blev lika glad som andra syrier över nyheten om att Bashar al-Assad hade flytt landet, särskilt som mitt folk alltid har förtryckts av regimen. Jag har själv suttit fängslad fyra gånger hos säkerhetsapparaten. En av gångerna var det i ett fängelse i Qamishli, i ett område som SDF nu har tagit kontroll över. Jag skulle faktiskt vilja besöka cellen där jag hölls inlåst.

Jag satt inlåst i samma fängelse för tio år sedan.

– Är det sant! Då kanske vi har suttit i samma cell till och med.

Turkiet mobiliserar vid gränsen

De snabba förändringarna i Syrien har på nytt riktat strålkastarljuset mot kurderna, efter några år då både de och landets konflikter varit i medieskugga. Mazloum Abdis just nu största huvudbry är den akuta risken för att Turkiet genomför ännu en invasion av SDF-kontrollerat territorium.

Kurderna har varnat för att den turkiska armén har mobiliserat egna styrkor och artilleri alldeles norr om gränsen som vetter mot den kurdiska staden Kobane, samt krigare från de islamistiska proxygrupper som går under namnet Syriska nationella armén. Källor i den amerikanska administrationen har bekräftat detta och uttryckt stor oro över att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar att gå till anfall över gränsen.

Erdogan pressas just nu från många håll så att han ska sluta med sina aggressioner.

Kobane är Mazloum Abdis hemstad. Han har suttit i åtskilliga krismöten med den USA-ledda koalitionen och Vita husets sändebud, men vill inte lätta för mycket på locket om vad som sagts. 

– Vita huset kommunicerar också med turkarna. Erdogan pressas just nu från många håll så att han ska sluta med sina aggressioner. Vi kommer att fortsätta med våra förberedelser för att kunna slå tillbaka attacker mot Kobane, men vi vill inte att staden blir förstörd igen, så som skedde under striderna mot IS, säger Mazloum Abdi.

Beredd på kompromisser

Han har därför föreslagit olika lösningar för att dämpa spänningarna. Det handlar om att ta bort inslag som gör att Turkiet kan komma med anklagelser och rättfärdiga en attack. Erdogan sätter exempelvis likhetstecken mellan självstyrets ledande organisationer och den kurdiska PKK-rörelsen, som är terrorstämplad av Turkiet, Nato och EU. Turkiet ligger i väpnad konflikt med PKK-gerillan sedan 40 år tillbaka och beskriver därför självstyret som ett säkerhetshot.

Mazloum Abdi har föreslagit att SDF:s styrkor kan dras tillbaka från Kobane så att staden blir demilitariserad. Likaså att man kan tänka sig att alla icke-syriska kurder i SDF ombeds lämna självstyret, så att det inte ska gå att hävda att det finns PKK-element i styrkorna.

– Så här ser några av våra förslag ut, samt att amerikanska styrkor stannar kvar för att observera att allt detta efterföljs. Men vi uppmuntrar också den nya regeringen i Damaskus att agera mot det som nu planeras. En invasion kommer innebära ytterligare ockupation av vad som är syrisk mark och det borde vara något som oroar centralregeringen. 

Kravet: Lägg ner vapnen

Det är dock lättare sagt att gjort. Damaskus kontrolleras nu av islamistgruppen Hayat Tahrir al-Sham och dess ledare Ahmed al-Sharaa, som gått under namnet Abu Mohammed al-Jolani. Jolani har tidigare sagt att han är öppen för dialog med kurderna och att de ska ha en position i ett framtida Syrien, efter ett interimstyre. 

Men regeringen i Ankara har gjort det väldigt klart att man kräver en central roll i utformandet av landet och att det ska ta hänsyn till Turkiets intressen – som går ut på att kurdernas självstyre måste bort.

– Erdogan vill förgöra kurderna i Syrien. Den främsta anledningen är att han inte vill att vi ska vara ett föredöme bland kurderna i Turkiet, som är den viktigaste platsen för att lösa den kurdiska frågan.

Vi har fortfarande inte påbörjat några riktiga förhandlingar med Hayat Tahrir al-Sham.

Söndagen den 22 december besökte Turkiets utrikesminister Damaskus och träffade Jolani. Efter det meddelade islamistledaren att kurderna måste lägga ner sina vapen. Mazloum Abdi tycker det är tydligt att Turkiet avser göra det nya Syrien till en klientstat, genom att använda Jolani som en marionettledare, men hoppas att det ändå finns manöverutrymme.

– Vi har fortfarande inte påbörjat några riktiga förhandlingar med Hayat Tahrir al-Sham, och först när så sker kommer vi veta vad för relation vi kommer ha till dem. Hittills har de sagt att de inte vill lösa några problem genom att strida, utan genom dialog. Där tänker vi likadant.

Men kan du lita på vad Jolani sagt tidigare?

– Vi måste utvärdera hans gärningar och hans hantering av problem. Världssamfundet har sagt att de kommer följa hans sätt att styra och det kommer vi också göra.

”Externa krafter” skapar oro

Men självstyret pressas också från fler håll. Stora områden med arabisk majoritetsbefolkning befriades från IS styre under kurdernas krig mot jihadisterna. Sedan dess är de kvar inom självstyret. Från och till har det uppstått oroligheter, men i det nya Syrien efter Assad har sociala medier översvämmats av budskap om att araberna lever under nya förtryckare. Först var det Assadregimen, sedan IS och nu kurderna. 

Den 13 december beslutade självstyrets administration att resa den syriska revolutionens flagga på offentliga byggnader. En stor folkmassa hade samlats för att fira det och Assadregimens fall i staden Raqqa, när skottlossning utbröt som dödade flera civila och skadade dussintals. Vissa Mellanösternmedier anklagade kurdiska säkerhetsstyrkor för att ha skjutit, utan att tydliga bevis lades fram. Kurderna har istället sagt att det var en man i folkmassan som sköt mot både civila och mot deras styrkor.

– Grupperna som talar på det där sättet är före detta medlemmar i IS och al-Qaida som försöker skapa oroligheter. De flesta har en koppling till Turkiet. De verkar ha planerat att skapa upplopp och destabilisering på insidan samtidigt som vi blev attackerade utifrån. Men situationen har lugnat ner sig nu. De som talar på det här sättet representerar inte Raqqas befolkning, utan de har band till externa krafter, säger Mazloum Abdi.

Sovade IS-celler återaktiveras

Ännu ett stort aber är vad som ska hända med USA:s engagemang i Syrien och för att förhindra nya våldsamheter, efter att Donald Trump återvänder till presidentmakten. Självstyret säger sig stå i kontakt med flera högt uppsatta republikaner som står Trump nära, däribland senatorerna Lindsey Graham och Chris van Hollen. 

Trump är en oberäknelig person, till och med hans nära vänner har berättat det för oss.

– Jag har personligen talat med dem om den möjliga offensiven mot Kobane. De lovade mig att de i så fall ska införa sanktioner mot Turkiet, och dagen efter offentliggjorde de också detta. Men vi vet fortfarande inte vad Trump själv kommer fatta för beslut när han tillträder. Han är en oberäknelig person, till och med hans nära vänner har berättat det för oss.

Risken för fortsatta strider hägrar ännu över Syrien. Kurderna ser att också IS sovande celler nu har återaktiverats och trappat upp sina attacker mot SDF-positioner, för att även de försöka utnyttja maktvakuumet som uppstått efter regimens fall.

Mazloum Abdi ser två möjliga scenarier framöver. Antingen återuppstår det ett stort inbördeskrig igen, eftersom det inte kommer gå att övertyga alla om att de måste lägga ner sina vapen, varpå Hayat Tahrir al-Sham försöker tvinga dem till det. 

– Eller så lyckas man övertyga dem till detta, genom att det skapas en inkluderande regering i Syrien där också vår administration i nordöstra Syrien har en plats. Det kommer över huvud taget skapa en mer stabil situation. 

Garantier om politiskt inflytande

Kurderna i Syrien kommer med andra ord inte vara villiga att stuva undan sina egna vapen, och demobilisera sina styrkor, om de inte får vissa garantier om politiskt inflytande. Men också får försäkringar om att deras rättigheter inte kommer rullas tillbaka.

Det är en röd linje vi inte är beredda att korsa.

Utropandet av självstyret har lett till att kurderna idag kan ge sina barn kurdiska namn, kan spela kurdisk musik och fira kurdiska högtider, kan tala sitt språk obehindrat och även ge skolundervisning i det som ett modersmål. Allt detta var svårt för att inte säga omöjligt i det rasistiska Baathsystem som under decennier styrde deras områden och hela Syrien innan kriget bröt ut 2011.

Vore ni beredda att ta ett steg tillbaka från detta, om det blev nödvändigt att kompromissa?

– Nej, det är en röd linje vi inte är beredda att korsa. Vi vägrar återvända till det som varit.