När barnet väl har fötts inleds en snårig juridisk process för att de som har använt sig av surrogatmodern ska erkännas som föräldrar i Sverige. Faderskap ska fastställas, vårdnaden skrivas över, adoptioner godkännas – något som ofta sker i domstol.

Det saknas officiell statistik på hur många surrogatbarn som finns i Sverige. Men med hjälp av en rättsdatabas har Dagens ETC kunnat kartlägga svenska domstolshandlingar som innehåller formuleringar om surrogat under de senaste två åren.

Majoriteten är heterosexuella

I granskningen framträder totalt 116 olika svenska hushåll med sammanlagt 132 surrogatbarn – en siffra som dras upp på grund av tvillingfödslar. En majoritet av hushållen, drygt 60 procent, är heterosexuella partners som ofta är gifta.

Bland de heterosexuella hushållen är Ukraina och Georgien de klart vanligaste valen av land för processen. Dessa två stater tillåter dock inte samkönade par att anlita en surrogatmoder. För homosexuella partners – varav samtliga är män – är istället Colombia, följt av USA, de vanligaste länderna.

Medelåldern för de som väljer att skaffa surrogatbarn är i sammanhanget förhållandevis hög – runt 40 år för både kvinnor och män. Men spridningen är stor. Den yngsta tilltänkta föräldern var knappt 24 år vid tiden för barnets födelse, och den äldsta 61.

Priset på ett surrogatarrangemang varierar i kostnad beroende på land. I USA kan det kosta över en miljon kronor.

Så mycket kostar det

Kostnaden för ett surrogatarrangemang beror på vilket land som väljs: i exempelvis USA kan prislappen landa på över en miljon kronor, medan surrogatprocesser i Ukraina och Georgien kan gå loss på hälften.

Enligt de ukrainska avtal som Dagens ETC tagit del av får surrogatmodern motsvarande drygt 160 000 svenska kronor för att föda ett barn. Vid tvillingfödsel uppgår ersättningen till cirka 200 000 kronor. Därutöver tillkommer ersättning som ges löpande under graviditeten på 40 000-50 000 kronor.

Givet kostnaden är det inte förvånande att medelinkomsten i de aktuella hushållen är förhållandevis hög – om än inte extrem. Året innan barnet föddes hade hushållen en medianinkomst på strax över en miljon kronor.

Trots kriget – fortsatt verksamhet i Ukraina

Domstolshandlingarna visar att minst 34 svenska surrogatbarn har fötts av ukrainska mödrar efter att kriget inleddes i februari 2022. Av dessa föddes merparten – 25 barn – på plats i Ukraina. Men det finns undantag.

Efter krigsutbrottet flydde flera surrogatmödrar och födde istället i EU-länder – bland annat Sverige, där fyra surrogatbarn förlösts från ukrainska kvinnor under 2022. Ytterligare fem svenska barn har fötts i Polen, Tjeckien och Nederländerna.

Från och med slutet av november 2022, nio månader efter krigsutbrottet, upphör födslarna från ukrainska surrogatmödrar tvärt. Därefter återupptas de i maj 2023, ett halvår senare, för att sedan plana ut igen. Totalt åtta svenska surrogatbarn föddes i det krigshärjade landet under 2023.

I ett fall som Dagens ETC tagit del av har den ukrainska surrogatmodern fått bo hemma hos de svenska tilltänkta föräldrarna tillsammans med sina egna barn. Familjen har kommunicerat med hjälp av en översättningsapp, något som enligt domstolshandlingarna fungerat ”tillräckligt bra”. Efter att barnet förlöstes så reste surrogatmodern tillbaka till Ukraina.

Svenskfödda barn

Fall 1

En svensk man och hans fru tecknade ett surrogatavtal med en ukrainsk kvinna under 2021. Surrogatmodern flydde till Sverige efter krigsutbrottet, och födde under våren 2022 en pojke i Sverige.

Den svenska mannen och hans fru är idag vårdnadshavare för barnet.

Dagens ETC har inte kunnat klarlägga var den ukrainska kvinnan befinner sig idag. Av rättshandlingar framgår dock att hon sökte dagersättning för asylsökande i början av 2022. Enligt handlingen kom hon till Sverige med 1 000 dollar på fickan.

Fall 2

En svensk kvinna och hennes make tecknade under 2021 ett avtal med en ukrainsk surrogatmoder. Kvinnan flydde kriget, och födde barnet i Sverige under sommaren 2022.

Det svenska paret är idag vårdnadshavare för barnet. Den ukrainska surrogatmodern bor kvar i Sverige och har en svensk partner.

Fall 3

En svensk man och hans hustru, som sedan tidigare hade ett surrogatbarn, tecknade avtal med en ukrainsk surrogatmoder under 2021. Kvinnan flydde kriget, och bodde inledningsvis tillsammans med sina egna barn hemma hos den svenska familjen.

I slutet av sommaren 2022 födde hon tvillingar i Sverige. Vårdnaden för tvillingarna är idag överskriven på det svenska paret.

Den ukrainska kvinnan flyttade därefter tillbaka till sitt hemland, och bor i närheten av den ryska gränsen.

”Har inga siffror”

På Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, känner man till att det föds surrogatbarn i Sverige.

– Vi har fått frågor om hur det ska hanteras, så vi vet att det har förekommit. Men vi har inga siffror på hur vanligt det är, säger utredaren Lennart Kvarnström.

Han framhåller att det är fullt möjligt och tillåtet även för en svensk kvinna att bära barn åt någon annan, och genomgå samma juridiska process som vid ett utländskt surrogatarrangemang. Så har också skett i ett fall som förekommer i denna granskning. Den markanta skillnaden är att det inte går att teckna bindande avtal mellan de tilltänkta föräldrarna och surrogatmodern på det sätt som är möjligt i exempelvis Ukraina eller Georgien.

På MFoF har man under de senaste tio åren märkt av en ökning av antalet närståendeadoptioner, något som indikerar att surrogatarrangemang blir allt vanligare.

 – På senare år har det blivit en stor diskussion kring adoption och de adopterade barnens ursprung. Kanske blir det en snarlik diskussion i framtiden för de barn som kommer till genom surrogatmödraskap, säger Lennart Kvarnström.