Han är ”tekniskt sett bisexuell”; har inga problem med mäns kroppar men är dålig på bögsex. 

– En ”amateur faggot”, säger han och ler pillemariskt.

Under intervjun hinner han, som ofta och gärna talar om sig själv i tredje person, också benämna sig som ”fundamentalt heterosexuell” men ovillig att ”sätta sådana fåniga gränser”. Under 80-talets aidskris kallade han sig bög i solidaritet med de som drabbades av epidemin.

Många och motsägelsefulla ord har hunnit fladdra genom den långa mustaschen. Om vartannat har den nu 63-årige Alexander Bard kallat sig marxist (ibland med det provokativa prefixet extremhöger), socialist, kommunist, liberal, liberalkonservativ, liberal nationalist och libertarian. 

Dragdebatt drar fram transfobi

Politiskt har det varit en successiv, stundvis snurrig utveckling i riktning mot Sverigedemokraterna. 2010 respektive 2014 tyckte han att partiet bestod av ”rasister” och ”en hög puckade idioter”. Sedan började han, som han själv uttrycker det, flörta med partiet, för att i juni 2023 deklamera att romansen var ”definitivt slut”. Anledningen var partiets upprepade attacker mot dragqueens. 

– Herregud! Barn går på maskerader när de är sex år gamla!

Alexander Bard är emot inkluderingen av Q:t, som står för queer, i hbtqi. ”Att skaffa sig fyra hårfärger och ha bdsm-sex när man är heterosexuell är inget man är förtryckt för.”

Emanuel Hendal

Det är en tidig kväll i november när Alexander Bard träffar Dagens ETC över en wallenbergare på den klassiska Östermalmsrestaurangen Prinsen. Utanför biter den första vinterkylan i rosiga kinder och uppflugen i en lädersoffa lägger Bard ut texten om vad han ogillar med SD.

Det är ovärdigt. Det är Jimmie när han är som absolut sämst.

Han kniper ihop ögonen när han pratar, och skakar på huvudet så att skägget darrar.

– Antydningarna, om att en dragdrottning som läser sagor för barn skulle sexualisera dem, är sjuka! Det är ovärdigt. Det är Jimmie när han är som absolut sämst. Och där kommer transfobin fram också. Varför skulle inte homo-, bi- och transsexuella kunna skilja mellan barn och vuxna, frågar han syrligt.

Anslöt sig till Jan Emanuel

Oaktat upprördheten gjorde han i mars 2024, bara nio månader efter det ”definitiva” uppbrottet med Sverigedemokraterna, en EU-valkompass som visade att hans åsikter stämde överlägset bäst överens med partiet. Det hela utspelade sig i Riks, den Youtube-propagandakanal som 2020 startades av SD och trots påstått oberoende fortfarande har nära band till partiet. 

– Jag ställer mig helt bakom Charlie Weimers och tänker personvalskryssa honom i EU-valet, sa han då. 

I maj hade han ändrat sig igen. Nu hade han förförts av Folklistan, det nya parti som startades av Lamborghini-sossen Jan Emanuel och ex-KD:aren Sara Skyttedal. Projektet var ”det bästa som hänt Sverige sedan Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna slog igenom”, sa Alexander Bard i Riks.

”SD är för konservativa”

Åtta månader senare, vid restaurangbordet på Prinsen, förnyar den kontroversielle debattören sitt sommarlöfte.

– Jag kommer aldrig att rösta på Sverigedemokraterna. Jag tycker bara att det är bra att de skakar om systemet. Jag är inte Sverigedemokrat. Jag tycker de är för konservativa.

Men håller du med SD om någonting?

– Nej. Jag tycker det är bra att Charlie Weimers och Jessica Stegrud har skapat en liberal falang i SD, eftersom Liberalerna har svikit oss. 

De kallar sig inte själva liberaler.

– De är liberaler inom Sverigedemokraterna. 

Själva kallar sig Weimers och Stegrud konservativa. Partier till vänster om SD benämner Weimers ”mellanmjölkshöger”. De har också hånat transpersoner och deltagit i drev mot enskilda dragartister. 

Könslagen är en ”narcissistisk skitgränd”

Alexander Bard har de senaste åren gjort sig känd som ledare för kontroversiella mansläger och förespråkare av traditionella könsroller. Med sin ”biofeminism” uppmanar han kvinnor att föda barn tidigt i livet.

RFSL hatar han. RFSU hatar han. Homo-, bi- och transsexuella har redan fått alla rättigheter de behöver i Sverige. Det som är viktigt nu är att påverka i de delar av världen där förtrycket är starkare, tycker han.

Bögar tvingas att bli transtjejer.

Bard har därför ingenting till övers för en reform som den i april uppdaterade könstillhörighetslagen, som gör det lättare för transpersoner att byta juridiskt kön. 

– Könstillhörighetslagen, där man kan byta kön hur man vill genom ordtrolleri, är bullshit. Det är en narcissistisk skitgränd att gå in i.

Det är juridik som påverkar transpersoners liv. Har transrörelsen fel som har drivit på för detta?

– Det kommer till en punkt där böghatet och flathatet blir internaliserat och bögar tvingas att bli transtjejer fast de egentligen vill vara bögar. Vi kan inte fly från biologiskt kön. 

Hjälpt horder av transpersoner

Alexander Bard tycker samtidigt att transkvinnor och transmän är ”det radikalaste vi har” och talar sig varm för att experimentera med ”det kulturella könet”. 

Han har ofta berättat att han som psykoanalytiker jobbar med att guida människor genom transition, alltså den process en transperson kan genomgå för att ändra sin identitet eller kropp. Enligt Bard själv ”älskar USA:s mest kända transsexuella” honom.

Psykoanalytiker är en titel han har använt i många år och han säger sig tillhöra den skola som grundades av fransmannen Jacques Lacan. Bard hävdar att han har haft en praktik i 30 år och att han jobbar i ett team med psykiatriker. Men Alexander Bard har inget bolag registrerat för det ändamålet och det finns ingen hemsida för tidsbokning. Själv säger han att människor hittar till honom genom ”word of mouth”.

Psykoanalys är en komplex och omtvistad terapitradition utvecklad av Sigmund Freud. Psykoanalytiker är ingen skyddad titel. Men av tradition är analytiker i grunden legitimerade psykologer, psykoterapeuter eller läkare. Vissa är disputerade i ett humanistiskt ämne och många går också en renodlad psykoanalytisk utbildning på högskola.

Inget av det ovanstående stämmer in på Army of Lovers-grundaren. 

Ändrar sin historia från gång till gång

Förutom akademisk utbildning ingår det att själv gå i psykoanalys samt att få handledning från en erfaren analytiker. Någon handledning har han enligt egen utsaga inte fått och det är oklart om han över huvud taget har gått i analys. Mellan olika intervjutillfällen ändrar han nämligen sin historia på den punkten. 

– Jag tror jag fick Lacansällskapets papper någon gång vid slutet på 90-talet. 

Var gick du i analys?

– I Lacansällskapet, i Paris. 

Senare påstår han att Lacansällskapet fanns i Sverige och att han gick i psykoanalys hos gruppens sekreterare.

Vad var det för sammanslutning?

– Eeeh, det är hon ... Lacansällskapet är ... Vad heter hon, Dan, vad heter han konstnären? Daaan, hans fru Elisabeth ... var med där. Ehm, eeeh. Och han som gjorde rondellhunden? Nej inte rondellhunden, det var ju Lars Vilks. Den andra! 

Jag har ett otroligt gott rykte som en vass psykoanalytiker

Han nämner två personer som ska ha varit med i sällskapet. Ingen av dem eller någon annan som Dagens ETC kontaktar känner igen Lacansällskapet. De har heller inte träffat Alexander Bard i något sammanhang som har med psykoanalys att göra.

Du sa att du fick Lacansällskapets papper?

– Nej, det finns ingen dokumentation, det finns inga stämplar. Papper är auktoritet, och auktoritet är det du ifrågasätter i analysen, försvarar sig Bard. 

Vad har du då för kvalifikationer?

– Men kvalifikationer är auktoritet, utropar han och skrattar vilt. 

– Det visar sig i processen! Om du går i analys hos mig så märker du om jag är ett proffs. Och är jag inte ett proffs så går du till en annan. Den som blir analyserad vet väl fan själv!

”Jag är en charlatan”

Bard hävdar att man får sin titel genom att bli erkänd av kollegor. 

– Jag har ett otroligt gott rykte som en vass psykoanalytiker. Alltså måste jag vara på topp och fortsätta leverera.

Vilka psykoanalytiker erkänner dig som psykoanalytiker?

– Jag har just nämnt att jag träffar psykoanalytiker runtom i hela Europa. Jag tänker inte låta någon journalist ha telefonkedja och kolla om det jag säger stämmer.

Så inga namn?

– Nej. Jag känner Slavoj Žižek (berömd lacanomarxistisk filosof) och hela det slovenska gänget. Bara det liksom. Du ska inte ringa runt och kolla om jag är en charlatan. Jag är en charlatan! Charlatanen är ju utgångspunkten. Det vill säga, varför skulle du lita på mig? 

Vem gick du i psykoanalys hos?

– Jag stannar där för nu går du in på tystnadsplikt och det gör inte jag. Jag är stenhård med tystnadsplikt när det kommer till psykoanalysen.

Dagens ETC kontaktar Per Magnus Johansson, en erkänd svensk psykoanalytiker med lång erfarenhet och dokumenterad utbildning. Han säger att Bards olika uttalanden om yrket är oseriösa och oärliga. Någon tystnadsplikt gentemot sin psykoanalytiker kan man inte ha. 

– Jag har inte lust att tala illa om den här människan som jag inte känner. Men man får ändå en väldigt påtaglig känsla av att han inte talar sanning. Han diskrediterar psykoanalysen.

Tonkontroll är borgerligt skitsnack

Restaurangen fylls långsamt med middagsgäster medan Alexander Bard inmundigar biff, potatispuré, ärtor, rödvinssås och rårörda lingon. Till det ett glas amerikansk kolsyrad koladryck. Sidospåren är många, liksom referenserna till tänkare som Karl Marx, Friedrich Nietzsche och favoriten Michel Foucault. 

Bard ser sig främst som filosof, baserat på de fem böcker han skrivit tillsammans med Svenska Dagbladets filmkritiker Jan Söderqvist. I dem teoretiserar författarna kring informationsteknologin och dess relation till politik, makt och mänskliga begär.

Jag älskar kvinnor.

Men det är ett annat livsverk som Dagens ETC är intresserad av: De många hatiska attackerna på kvinnor, framför allt i inlägg på mikrobloggen X (tidigare Twitter), där den frifräsande filosofen har 142 000 följare.

Gudrun Schyman är en ”hycklande hora”, Bianca Ingrosso helt enkelt en ”hora”, Cissi Wallin är en ”borderlinehäxa” och ”mytoman”, Kajsa Ekis Ekman en ”vidrig, ljugande bitch med gift droppande ur munnen”. Och Maria Schottenius är en ”fet, dum kossa” som ”måste bli den första personen vi dödar” i revolutionen.

Hatar du kvinnor?

– Näää, säger Alexander Bard med eftertryck. 

– Jag älskar kvinnor. De är inte så finkänsliga som andra. Kvinnor har starkare psyken är män. Män är känsliga på riktigt, kvinnor spelar. 

Det är ändå ett väldigt hatiskt språk som du har använt mot en lång rad kvinnor. 

– Snälla du, jag behandlar män likadant. Jag köper inte argument om tonalitet och etikett. Det är ett jävla fjollsnack från höger, borgerligt skitsnack! Marxister bryr sig inte om tonalitet och etikett.

Han anser att bråk om språket tar plats på bekostnad av idédebatten. Polarisering är beklaglig, men själv har han inte bidragit till skyttegravarnas fördjupning. 

– Har jag någonsin klagat om tonalitet på någon som bråkar med mig, frågar han retoriskt, och spänner blicken i Dagens ETC:s reporter.

Nej, det hade varit lite magstarkt. 

– Det har jag inte gjort. Alltså lever jag enligt den gyllene regeln: Jag har rätt att göra som jag gör för jag tycker att andra får göra det tillbaka. 

Kan du känna empati?

– Ja absolut!

Varför skriver du så då?

– Det är av respekt till dem. Jag håller dem ansvariga för vad de har sagt. 

En munk som skriker hora

Men många av inläggen går uteslutande ut på att kritisera kvinnors utseende. Janet Jackson är fet, Adele är fet, Kicki Danielsson och Beatrice Ask är feta, Mariah Carey är fet, gammal och patetisk. 

– Det är ju roligt. Det är Twitter, kommenterar Alexander Bard med ett hest skratt. 

Vad är skämtet?

– Det är en person som sitter i en stark position och tål det. 

Men vad är skämtet?

– Jag tänker inte gå in på någon av de grejerna för jag tänker inte sitta i en rättegång om det. Jag tycker det är skitlöjligt att hålla på med det här. Jag står för vad jag har sagt.

Empatistörd? Nej. Narcissist? Nej. Munk!

Han bjuds fortfarande in till många sammanhang, inte minst i poddvärlden och ytterhögerns alternativmedier. En del gillar den aggressiva stilen, andra tycker att den är motbjudande. I kommentarsfälten spekuleras det i om han har en narcissistisk personlighetsstörning. 

Det har han inte, enligt honom själv.

– Jag köper det inte alls. Det är ett dåligt argument. Det är fel. Jag är absolut inte narcissist. Jag är en ganska tillbakadragen, introvert munk.

Och skriker hora till kvinnor. Inte så munkaktigt?

– Jag vet inte vad du kallar munkaktigt. Jag är definitivt en tantrisk munk, munkar är stentuffa. 

Köpte sex: ”Vill inte gå in på det”

Alexander Bard är en ivrig förespråkare för avkriminalisering av sexköp. Ofta har han berättat att han själv har haft sex mot ersättning i Amsterdam på 80-talet. Specialiteten var att som nazistisk skinhead förverkliga pars fantasier.

Har du köpt sex?

– Ja, det har jag också gjort för det ingår i erfarenheten.

”Fråga mig om sexuell läggning så säger jag: Överraska mig! Hitta något som inte är upptäckt än. Jag är sapiosexuell. Jag är ointresserad av sex som inte pågår uppe i huvudet.”

Emanuel Hendal

Ingenting är bättre för en person som har sex mot ersättning än en kund som själv har erfarenhet av att sälja sex, säger han. Då vet båda vad det handlar om och de kan ”hitta på något kul ihop”. 

Var det i Sverige?

– Nej, nej, nej. Jag har inte brutit mot svensk lag, jag vill inte gå in på det. Jag vill stanna där. 

Vet du att den personen eller de personerna inte var i en utsatt position?

– Jaaa, och vet du vad, säger han irriterat.

– Att som sexarbetare ständigt behöva bli ihopkletad med trafficking är lika intellektuellt ohederligt som att som bög ständigt behöva bli ihopkladdad med pedofili, säger han, och östgötskan smiter fram.

Jag menar inte nödvändigtvis trafficking. 

– Som före detta sexarbetare så vet jag att de med stolthet utövar sitt yrke. 

Men att döma av tidigare uttalanden verkar inte Alexander Bard erkänna att trafficking är ett problem. 2018 skrev han på dåvarande Twitter: ”Sextrafficking existerar inte. Det som existerar är bara en massiv internationell byråkrati som bekämpar ett spöke som kallas trafficking. Som är de verkliga hororna i den här röran.”

”Äntligen fick barnen uppmärksamhet”

I Youtubeshowen Break the rules kommenterar Alexander Bard de amerikanska sexförbrytarna Jeffrey Epstein och Ghislaine Maxwell. Han ifrågasätter att de minderåriga flickor som paret utsatte för människohandel och övergrepp över huvud taget for illa av händelserna. Upprördheten kring historien, menar han, handlar om samtidens moralistiska syn på sex. Och så säger han: 

– Jag känner killar som började sälja sex när de var elva och tycker att det var det bästa beslutet som de har tagit. Äntligen fick de uppmärksamhet och pengar. 

För Dagens ETC poängterar han att han bara återgav vad som sagts till honom av personerna i fråga. 

Men blir det inte att legitimera sexköp av barn att säga så?

– Nej, man är dum i huvudet om man gör den kopplingen. Det är en person som har en extremt unik livserfarenhet och en intressant vinkel på saker och ting. 

Men det är en våldtäkt av barn?

– Ja, det är det tekniskt sett i Sverige, jag har inte något problem med den lagen. Men det här var en person som var öppen för att berätta om sin livserfarenhet och hade gjort en väldigt intressant vändning på det. 

Sex mot ersättning kan vara ett bra sätt att ta kontroll över trauman genom att upprepa dem och ”rida på dem”, enligt Alexander Bard. Han lägger ut texten i ett långt och komplicerat resonemang, medan sorlet från middagsgäster tilltar.

På vilket sätt det kan vara positivt att bli våldtagen som barn blir aldrig riktigt klart. 

Ska det vara lagligt att köpa sex av en elvaåring?

– Nej det tycker jag inte, jag är mot pedofili. 

Vad tänker du om de som köpte sex av de här elvaåringarna?

– Det är jättestört. 

Slampar runt med olika partier

2008 gick Alexander Bard med i Liberalerna. 2010 gick han ur och startade Liberaldemokraterna. 2011 var Centerpartiet näst på tur, ett parti han lämnade 2014. Piratpartiet kom efter det, följt av en kort sejour i Medborgerlig samling 2018. 2019 lämnade han partiet för att 2020 gå med i Liberalerna igen. 

Han gick ur bara några månader senare, efter att ha gjort ett rasistiskt inlägg om svarta i samband med Black lives matter-protesterna.

Jag är inte emot det trots att jag hatar dem. Det är bra för demokratin.

2023 var planen att kandidera för Medborgerlig samling i EU-valet följande år, en plan som fick skrotas i december efter att Bard kallat Expressens Anna Gullberg en ”fet dum kossa” på X. Han övervägde sedan att rösta på SD, innan han till slut gick med i nystartade Folklistan – som floppade i valet.

– Jag är en otrogen slampa som dansar runt, kommenterar han de många partibytena, som varje gång gett honom skandalsvarta, klickvänliga rubriker.

Alexander Bard uppskattar att den tidigare sverigedemokraten Johan Nissinen försökte få till en hbtq-reform av partiet: ”Han ville gå radikalare fram, partiet vågade inte, men han fick igång debatten.”

Emanuel Hendal

Låtsas att jag är din psykoanalytiker. Vad är den gemensamma nämnaren i dessa brustna relationer?

– Men det är inte brustna relationer. Det är rådgivning. 

Men ofta har det varit dramatiska uppbrott. Centerpartiet lämnade han i protest mot att partiets kvinnoförbund ville kriminalisera sexköp utomlands. ”Sjuka jävla missfosterhjärnor”, ”fullständigt puckade” och ”korkade kärringar” kallade han dem då.

Så det är inte för att du är svår att samarbeta med som det tar slut?

–Nej, jag är en gäst. Jag är inte en karriärist som är lojal mot partiet vad det än tycker. 

Rådgivare åt små länder

Kommunist, liberal och nationalist. Hetero, bi och homo. Popstjärna, filosof och psykoanalytiker. Och rådgivare till fem partier sedan 2008. 

Rådgivare, säger han i den ryska journalisten Michail Zygars podcast, är han också för regeringar i små länder, oklart vilka.

Om han talar sanning? Vem vet. Alexander Bard använder språket på sitt eget sätt. Och kanske är det på den punkten han faktiskt är konsekvent: Språket ska vara fritt. Yttrandefriheten framstår som hjärtefrågan nummer ett. Som att han vill att det islamistiska partiet Nyans ska komma in i riksdagen, för då ”får de en röst”.

– Jag är inte emot det trots att jag hatar dem. Det är bra för demokratin.

På med dunjackan, avsked under glada miner. 

– Dagens ETC bjuder Alexander Bard på wallenbergare! Bara det är historia, säger den självutnämnde charlatanen innan han försvinner ut i kylan.