Gräsrotsidrott bygger på ideellt arbete – föräldrar som kör, kokar korv och säljer fika på matcher. Men vad händer när närmaste träningsplats ligger 50, 60 eller 70 mil bort? Det vet de föräldrar vars barn är aktiva i alpin sport på västkusten.
– Man får en väldigt tajt relation med sina barn. De är uppväxta med att åka långt. Man blir väldigt sammansvetsade, det är en bra skola. Men nu är vår resa över, säger Håkan Abenius vars dotter Lovisa varit aktiv i Väst Alpin i över tio år.
Det finns en brytpunkt när barnen kommer upp i gymnasieåldern. De som vill fortsätta sin bana som utförsåkare på elitnivå söker till skidgymnasium, de som inte vill lägger av.
– Det är så i hela landet. Det har blivit så i och med att den alpina cirkusen idag är så extremt finslipad. Det är stora steg för att nå dit upp, så det gäller att vaska fram talanger som kommer vidare.
Man får leta snö
En stor andel slutar, men flera av de åkare som Håkan sett på tävlingar genom åren står nu i startfållan i Europacupen och enstaka i världscupen.
– Man ser att det är några som sticker igenom och fortsätter sin karriär, men det är stentufft. De som fortsätter kämpar på och tar för sig. Det är hårt arbete över lång tid, det är inget man lär sig på en kafferast. Och om vi har åkt mycket, så har de åkt två eller tre gånger så mycket.
Tränar i Slottsskogen
Säsongen för Väst Alpin börjar samtidigt med skolan på hösten. Träningen är då på barmark i Slottsskogen, med löpning, styrka och lekar. På höstlovet, vecka 44, åker klubben varje år på träningsläger till Sölden i Österrike. Därefter gäller det att hitta snö.
– För dem som satsar blir det att åka bort varje eller varannan helg. Man letar snö, helt enkelt. Man kollar upp när kidsen slutar skolan på fredagen och då åker man, för man vill helst vara uppe innan elva på kvällen, säger Håkan Abenius.
En av tre tränare
Först blir det Juvass, Galdhöpiggen och när snön kryper närmare Hafjell och Hemsedal. Dessa helgresor som görs på föräldrarnas och ungdomarnas initiativ blandas upp med träningsläger som klubben ordnar under hösten och vintern.
Håkan är en av de tre tränare i klubben som utbildats av skidförbundet.
– Man kan tycka att det ser ganska lätt ut att ta sig ner när man tittar på Shiffrin eller Myhrer, men att analysera varje centimeter i svängbågen, det tar några år att förstå. Man får en annan bild av skidåkningen och det är rätt häftigt. När man kan gå in och bara rätta till små detaljer hos en åkare och så helt plötsligt: ”Wow! Jädrar vad hon kör!”
Vemdalsslalom är först
Säsongens första tävling är Vemdalsslalom som avgörs på trettonhelgen. Sen följer tävlingar fram till tidiga våren. Väst Alpin har omkring 30 åkare som tävlar i de två ”ligorna” Lilla världscupen och ungdoms-SM. I Lilla världscupen tävlar man från det att man får börja åka på tid tills man är 14 år. Efter det går man vidare med ungdoms-SM i två år.
När ungdomarna försvinner ur sporten försvinner också föräldrarna som hjälpt till, men för Håkan är engagemanget i klubben för stort för att helt lämna, trots att hans dotter nu slutat åka.
– Det är väl som de sjunger i Hotel California: ”You can check out any time you like, but you can never leave”.
