BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I dag innehåller den två idrottshallar, ett fullutrustat tillgänglighetsanpassat gym, kanslier och en konferenslokal som tillsammans ger plats åt hundratals idrottare.
– Pjäshallen är så tillgänglighetsanpassad som det är möjligt att få till. Vi på Göteborgs Parasportförbund sköter den dagliga driften av den och våra föreningar får förtur när det gäller bokning av idrottsliga aktiviteter. Men hallen går därefter att boka för andra också via Idrotts- och föreningsförvaltningen, säger idrottskonsulenten Stina Vikström.
Dagtid i Pjäshallen är skolor- från närområdet här för gymnastik-lektioner, liksom två dagliga verksamheter som har aktiviteter i hallen. Det är mängder av paraidrotter, lag och individuella idrottare som har Pjäshallen som hemmaplan för matcher och träningar. Här finns bland annat rullstolsrugby, boccia, mattcurling, sittvolleyboll, goalball, rullstolsdans och ”ståbasket”.
Har upphöjda linjer
Här möts allt från motionärer till idrottare i världsklass. En av de mest välkända personerna på plats är Anna-Carin Ahlquist, som är kanslichef på Göteborgs Parasportförbund men också paralympisk mästare i bordtennis. Hon tränar i hallen emellanåt. Många av distriktets paraföreningar spelar sina matcher i olika Sverigeserier här.
– Ta rullstolsrugbyn som ett exempel. Säg att de har matcher över en helg och kommer med 60 personer. Jämför man oss med en annan idrottshall så brukar det kanske finnas en handikapptoalett där. Vi har nio. Bara där blir det genast enklare att välja Pjäshallen som matcharena.
Tillgänglighetsanpassningen märks på många andra sätt. Goalballplanen är en av få i hela landet som har uppritade och upphöjda linjer, som spelarna kan känna. Talande brandlarm, synbeskrivande utrymningskartor, liftar och skötbord för vuxna inne på en av toaletterna är några andra exempel på hallens tillgänglighet.
– Jag sitter med i en referensgrupp där de tio största idrotterna i Göteborgs stad är representerade liksom parasporten. Vi på parasporten är definitivt inte en av de största, men viktiga i de anläggnings-, värdegrund- och visionsfrågor som diskuteras. Parasporten genom mina ”tillgänglighetsglasögon” blir den röda tråden anläggningsmässigt sett varje gång det planeras upprustningar eller ska byggas nytt.
Vad innebär det konkret?
– Ofta blir vi tillfrågade att komma ut till nybyggen eller när det ska vara omröstningar om -eller planering av nya anläggningar. Det krävs ofta mer än de normativa tillgänglighetsregler-na som måste uppfyllas för att det ska bli riktigt bra. Det räcker inte med breda dörröppningar för toaletter, dörröppnare in till hallen och bara en enda handikapptoalett.
Steg mot något större
Stina Vikström berättar om svårigheterna som är vardag för paraidrottare och publik med funktionsvariation i andra idrottshallar som är omoderna och otillgängliga.
– Vår målgrupp kommer inte alltid fysiskt in i alla hallar. Det kan vara trappor upp till läktare eller in i byggnaden, det kan saknas hiss eller ramper, det kan vara otydlig eller obefintlig information om att ta sig fram till eller runt i hallarna. Exempelvis med koppling till utrymning och säkerhet. Där har Pjäshallen blivit ett lyft eftersom den är en helt annan idrottsarena som riktar sig till alla. Hallen har gett oss som förbund möjligheter att också komma närmare våra föreningar och utövarna.
På sikt är Pjäshallen, som i dag är ett slags nav för paraidrottare i både Göteborg och andra delar av landet, ett steg mot något större.
– Vi på förbundet med hjälp av Pjäshallen arbetar med visionen om ett integrerat idrottscenter där parasporten och övriga idrotter kan mötas och utvecklas tillsammans. Visionen är i ständig rörelse men den börjar ta form och bli en inkluderande verklighet.
