Motsvarande organisationer för säker idrott existerar idag i ett flertal länder världen över. Men inte i Sverige – förrän nu.
– Det behövs en fristående organisation, säger Johan Peterson Aldergren. Det finns strukturer inom idrotten som gör det svårt att slå larm när det begås övergrepp.
Strukturer som gör att den som påtalar ett övergrepp är den som blir problemet. Att ledare, tränare, styrelseledamöter ofta är gamla kompisar som håller varandra om ryggen – vilket gör att övergrepp kan tystas ned.
Vill satsa på forskning
Johan Peterson Aldergren berättar att den nya organisationen framförallt vill satsa på tre saker. För det första kunskap, forskning, utbildning och att samla det viktigaste av internationell erfarenhet. För det andra påverkan på beslutsfattare – regering, riksidrottsförbund, kommuner. Och till sist hjälp till de utsatta – starta en hjälplina, där utsatta barn får juristhjälp för att skriva anmälningar och barn och familjer får möjlighet till psykologhjälp.
Johan utvecklar de grundläggande problemen som det handlar om.
– Riksidrottsförbundet, RF, har över 100 år på nacken och då RF bildades fanns inte barn med i bilden inom idrotten överhuvudtaget.
Idag har svensk idrottsrörelse över tre miljoner medlemmar och merparten av de aktiva är barn och ungdomar. Den absoluta merparten av svensk idrott bedrivs sunt och säkert men det finns missförhållanden och riskmiljöer.
– Ingen ska behöva utsättas för kränkningar i idrott och ingen ska utsättas för repressalier när de berättar om kränkningar i idrotten.
Johan Peterson Aldergren har fått till sig den ena historien efter den andra genom åren. Många föräldrar har vänt sig till honom genom åren – ”du tog ju tag i det här tidigare, kan inte du ta hand om detta också?
"En stödorganisation"
Han förklarar hur ett typfall kan se ut:
Ett barn berättar om hur det blivit utsatt för trakasserier, mobbning eller övergrepp. Föräldrarna vänder sig till ordföranden i föreningen. Ofta vill föreningen inte ta i frågan. Ordföranden har kanske själv deltagit i eller sanktionerat mobbningen eller är kompis med förövaren. Eller så orkar ordföranden inte hantera situationen. Föreningen gör ingenting. I bästa fall vänder sig ordföranden i sin tur till förbundet som tycker det är ”jättejobbigt.” Från förbundet vänder man sig till RF och där stannar det.
– RF är en stödorganisation till förbund och föreningar. De kan inte hjälpa barnet, för då bryter de mot sina egna stadgar.
Ofta är alla inblandade personer som känner varandra. De har kanske idrottat ihop när de var yngre. Nu är de ledare och chefer och umgås på möten och läger. Plötsligt ska de ”ta tag i” och kontrollera nån kompis för att hjälpa ett barn som ingen av dem känner.
– Ett flertal vuxna vänder sig mot barnet – som blir problemet, istället för att övergreppet är problemet, säger Johan Peterson Aldergren.
Barnet, eller en vuxen, som slår larm blir svikna. De blir ofta mobbade eller hånade för att de bryter mot tystnadskulturen.
– En idrottsorganisation kan vara som en bruksort. Det funkar inte att de ska utreda sig själva med alla kompisband som finns.
Elitidrott en högriskmiljö
Några sporter ser han som återkommer – gymnastik, konståkning, ridsport, simning.
– Men om man rotar tror jag det finns inom alla. Jag ser också att det är en högriskmiljö inom elitidrotten. Ibland blir idrottaren ett verktyg för vuxnas ambitioner.
Johan är före detta elitseglare med bland annat tre VM-guld i ungdomen. I dag är han vd och företagsledare och har förmånen att kunna satsa mycket tid på de här frågorna.
Han har borrat ner sig i ämnet och samlat mycket kunskap att dela med sig av. Han kan tala länge om ämnet – och gör det med engagemang när vi träffas.
– Jag brinner verkligen för detta. Jag kan inte komma till ro om jag inte gör de här sakerna. Det har blivit som ett kall. Jag vill kunna se mig själv i spegeln.
Nu är hans engagemang respekterat och uppmärksammat. Han nominerades bland annat till barnidrottspriset 2021 för sitt arbete.
Men det har varit annorlunda.
När Johan började engagera sig i de här frågorna blev han föremål för smutskastning. Han berättar att många som står upp för barnens rättigheter utsätts för påtryckningar och till och med hot.
– Man blir medveten om det först efter ett tag.
Då, i början, var han bara ”en jobbig förälder” som kunde förtalas.
– Nu har jag stigit i rang. När jag samtalar med idrottsministern är jag inte lika lätt att avfärda, konstaterar Johan.
Han skrev en motion till riksidrottsmötet tidigare i år med ett flertal förslag till åtgärder för ökad trygghet för barnen. Men det blev ingen respons hos RF.
Johan tror inte det går att göra om RF i grunden. Men deras system måste justeras, menar han. Gärna med barn- och elevskyddslagen från 2006, och skollagen från 2010, som förebild.
– Idag är RF både verkställande, dömande och lagstiftande, allt i ett. Och det är dit man ska slå larm. Det säger sig självt att det inte fungerar.
Hoppas hjälpa
Från 1 januari nästa år hoppas Safesport Sweden kunna hjälpa utsatta idrottare med stöd och rådgivning.
Johan drar en liknelse:
Om du råkar ut för ett brott griper polisen in. Det görs en förundersökning, vittnen hörs, bevis samlas. En åklagare beslutar om det ska väckas åtal. Du själv som drabbad behöver knappast göra någonting. När ett barn drabbas av övergrepp inom idrotten lämnas barnet att göra allt det där själv. Barnet har ofta hela undersöknings- och bevisbördan.
– Det är absurt. Jag är övertygad om att vi kommer att få en idrottslagstiftning och en idrottsmyndighet i framtiden. Det är bara en fråga om hur länge det dröjer.
Johan Peterson Aldergren ger ett tips:
– Titta på SVT Sports granskning: ”På djupt vatten – Riksidrottsgymnasiet som försvann.” Där har du hela problematiken i ett nötskal.
