– Att vi ska spela i elitserien är inget som jag någonsin har räknat med. Det är bara en bonus. Tänk att få vara med om detta efter att ha kämpat i nästan 60 år! Det finns nog ingen annan i Sverige som har fått uppleva nåt sånt, säger Erland Johansson.
Han var med och grundade klubben 1960. Gjorde tre mål i Frillesås första match som vanns mot Lindome. I januari fyller föreningen 60 år och Erland själv 80.
Hållit hårt i pengarna
Numera är han suppleant i styrelsen, men innan dess var han klubbens kassör i 28 år.
Erland Johansson har alltid hållit hårt i pengarna, och slitit för att dra in nya.
Det gör han fortfarande.
Erland och tre andra 70-plusgubbar sköter grönytor för vägföreningar och ett 20-tal andra fastigheter i Frillesås med omnejd. Under sommarhalvåret kör de nästan dagligen runt på de stora åkgräsklipparna som föreningen har köpt in.
De slår gräs och fäller träd. Och på vintrarna säljer de julgranar för klubbens räkning.
– Detta ger ungefär 600 000 kronor om året till klubben. Och vi får mer och mer ytor att sköta för varje år.
Den här dagen har han ryggskott, efter att kanske ha tagit i lite för hårt i det ideella kroppsarbetet. Han har ringt och ordnat en tid på Veddige vårdcentral.
Du ska snart fylla 80. Vill du inte vara ledig istället?
– Jag kan inte sitta stilla och lösa korsord. Det kan vara långsamt att vara pensionär. Det är inte lätt, ska jag tala om för dig. Den dagen kommer, och då är du pantad om du inte har något att göra. Jag försöker hålla igång. Fyra-fem morgnar i veckan cyklar jag en och en halv mil.
Erland Johansson har inte bara varit kassör, sponsor och stark man i Frillesås BK.
Han har också knackat dörr och sålt lotter. Varit lagledare för tre ungdomslag samtidigt. Ringt ihop lag, kokat hemlagad saft till dem. Kört undan snö med traktor och skopa på Lillsjöns ofta knaggliga is. Målat linjer med rött pulver utrört i vatten.
Och han har sett andra ledare komma och gå – både i den egna och i andra föreningar.
– Klubbarna har för många ”trollsländor” som ledare. De är duktiga, snygga och fina. De finns en dag och sen är de borta. De har varit med så länge de fått betalt och kunnat sko sig. Men sedan när det tar emot, då vill de inte vara kvar. Ledare ska inte ha betalt, utan de ska göra jobbet för att det är skoj.
Har du själv aldrig varit i närheten av att sluta?
– Nej, alltså, det här är ett livsverk. Det går inte. Visst har jag ibland sagt att jag ska sluta. Men dagen efter tänker jag på vad vi ska göra. Vad vi ska göra pengar på. Vilka spelare vi ska köpa, säger Erland och tystnar i någon sekund.
Så fortsätter han:
– Detta är en sjukdom, alltså! Det är ett gift. Du kan aldrig bli av med ett gift. För vissa är det spriten eller cigaretter. För mig är det den här klubben. Och så får jag krydda det med elitserien nu när jag är i 80-årsåldern.
Vass på säljet
Säljandet har alltid varit hans grej. Tillsammans med bröderna jobbade han i familjeföretaget i Frillesås. De odlade grönsaker och sålde.
– Jag körde på nätterna upp till Partihallarna i Göteborg och sålde grönsakerna till grossister och till torghandlare.
Stockens Grönsaker – och Erland Johansson som person – har varit viktiga för Frillesås Bandyklubb i decennier.
Genom åren har ett antal spelare värvats från konkurrentklubbarna norr om Göteborg.
– Jag åkte opp dit med grönsaksplånboken. De har alltid varit rädda för mej oppe i Surte och Kungälv när jag kommer med lädret... Plånboken, vet du!
Men Frillesås BK:s framgångar är inte huvudsakligen byggda på spektakulära värvningar.
Det finns en stark bandykultur kring Sjöaremossen i gränstrakterna mellan Kungsbacka och Varbergs kommuner.
Sunvära SK startade den nordhalländska bandytraditionen. Den växte sig starkare när Erland Johansson och hans kompisar från Frillesås satte igång konkurrerande verksamhet.
– Vi får tacka Sunvära för var vi är i dag. De gav oss inspiration när de spelade här bakom på mossen, säger Erland och pekar bort mot vattnet som skymtar mellan träden bakom den lilla läktaren på dagens konstisbana.
Frostig relation
Relationen mellan grannföreningarna har varit frostig under merparten av historien.
– Det första jag gjorde när vi drog igång var att ringa en av Sunväras viktigaste spelare och värva honom.
I dagens elitlag kan Frillesås BK ha en startelva med åtta lokalt fostrade spelare: fem från Sunvära och tre från Frillesås, inklusive Erlands två brorsöner Mattias och Fredrik Johansson.
Våren 2018 hände det osannolika. Lilla Frillesås Bandyklubb kvalade sig upp i elitserien för att möta Edsbyn, Villa och andra storheter.
Hur blev det möjligt?
– Det stora lyftet för oss kom för fem år sedan när Gais lade ner och Kungälv samtidigt fick ekonomiska problem. De hade lag, men inget läder… Då såg grönsakshandlaren chansen. Vi hade samlat i ladorna, säger Erland Johansson.
Ett antal starka spelare värvades, varav flera var hemvändare med Sunvära eller Frillesås som moderklubb. Nu gör FBK sin andra säsong i elitserien.
Till sist: Har du en e-postadress som jag kan mejla den här artikeln till?
– Nej, nej, nej! Vet du, när Svenska Bandyförbundet frågade mig om e-postadress ringde jag till dem och sa att jag har ett järnspett och en skyffel. Det har jag klarat mig bra på i alla år. Jag vill ha fakturor och skrivelser på papper, inte i telefonen. Telefonen kan jag ringa med, men inte ta emot något annat än samtal.
