BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Varför det blev Göteborg? Det är den svenska klubb som jag känner mest för. Jag var klar i Eskilstuna och behövde något nytt. Jag var inte jätteintresserad av att sticka utomlands igen, inte i detta läge. Då kändes Göteborg bäst för min del.
Hon är uppvuxen i Falkenberg. I sin förra vända i GFC spelade hon 92 allsvenska matcher under åren 2009 till och med 2013.
– Jag trivdes väldigt bra i klubben senast jag var där. Det är redan ett bra lag nu och det har kommit in flera andra nya spelare plus Marcus Lantz, som är en tränare som känns spännande. Göteborg är en fantastisk stad och det finns alltid något att hitta på. Det jag har saknat mest är alla vänner och familj, som bor hyfsat nära.
När hon tittar tillbaka på året 2014 är det med många lärdomar som hon har plockat upp på vägen. Den offensiva mittfältaren och anfallaren bytte från Bayern München till Rossijanka i ryska ligan, men utan någon succé i något av lagen.
– Jag tar med mig en jäkla livserfarenhet som gjorde mig enormt stark och som gjorde att jag utvecklades mycket som människa mer än som fotbollsspelare. Jag blev mer självständig. Jag hade all min trygghet i Göteborg och gav mig ut i en helt annan värld.
Vad var tuffast?
– Jag kom till Tyskland, som har en helt annan kultur och träningsmiljö. Det tog på psyket, men jag är på något sätt glad att jag fick uppleva det även om jag inte mådde bra. Jag fick både skador och en gigantisk halsböld, som jag aldrig har skådat förr. Det bröt ner min kropp och det hänger ihop med hur jag mådde mentalt.
Även Ryssland innebar flera stora utmaningar som inte direkt handlade om fotbollsspelandet i sig.
– När jag kom dit fanns det ingen där som pratade med mig. Ingen förstod engelska. Jag fick känna på hur det var att känna sig helt ensam. Jag har alltid varit beroende av socialt umgänge. Men det var nyttigt att uppleva. Jag började meditera och blev helt ... djup. Jag tränade upp mig och blev starkare än någonsin, både mentalt och fysiskt.
Lyftet för henne personligen kom när hon återvände till svensk fotboll 2015.
– Det var enorm skillnad när jag kom hem till Eskilstuna och mådde bra. Jag var skadefri och gjorde min bästa säsong. För min del har det stor betydelse hur jag trivs vid sidan av fotbollen. Jag behöll min landslagsplats för att jag presterade under landslagslägren. Sedan bevisade jag i Allsvenskan att jag höll för landslaget.
Vad tänker du om ett nytt utlandsäventyr i framtiden?
– Jag känner att det kan få dröja ett tag till! Om det någonsin kommer ...
Hon har värvats till ett Göteborg FC som hade en tuff fjolårssäsong och som räddade det allsvenska kontraktet i näst sista omgången.
– Det var mycket skador och målvaktsproblem som ställde till det för dem och som gjorde att de släppte in många mål. Det blev en negativ spiral. Därför var det imponerande att de gjorde en så bra höst och fick ordning på truppen. Jag hoppas att vi kan vara ett topplag under säsongen som kommer. Kanske fajtas om guldet.
Just nu är Olivia Schough i Sydafrika. Under söndagen väntar träningsmatch mot just Sydafrika, som är ett av sin kontinents bästa landslag. Hennes mål för säsongen är att bli en viktig spelare både i klubblaget och landslaget.
– Det är ett häftigt resmål! Vi mötte dem i OS och vann bara med ett år den gången. Sedan väntar Algarve Cup i två veckor med många matcher och viktiga VM-kvalmatcher under våren. Jag hoppas att jag presterar bra i Göteborg så att jag får vara med och spela alla de roliga matcherna med landslaget.
När nye förbundskaptenen Peter Gerhardsson tog ut sin första landslagstrupp i höstas var Olivia Schough inte uttagen.
– Landslaget betyder verkligen extremt mycket för mig. Det har det alltid gjort och jag har alltid blivit lika glad varje gång jag har blivit uttagen. Det betyder ännu mer för mig nu efter att jag blev petad i höstas. Det var jättejobbigt att inte få vara med mot Kroatien i VM-kvalet eller på lägret efter det. Att se mina kompisar åka iväg utan mig ... det var en väckarklocka. Det gäller att prestera hela tiden. Jag kommer att göra allt jag kan för att få vara med.
