”Här finns en jättepotential”

– Att deras intresse för idrott är stort. Drygt 20 procent svarade att de redan är med i föreningsidrott. Pojkarna som idrottar är mer än dubbelt så många som flickorna. Men av de ungdomar som aldrig har tillhört en idrottsförening vill så många som 53 procent börja idrotta. Och där ser vi ingen skillnad mellan könen.

2. Vad drar du för slutsatser av de här siffrorna?

– Att det finns en jättepotential av intresserade ungdomar för idrottsrörelsen att ta hand om här. Det är det mest glädjande resultatet av vår studie. Och potentialen att rekrytera flickor till idrotten borde vara större eftersom det finns fler nyanlända tjejer som inte idrottar idag samtidigt som de är lika intresserade av att börja som killarna är.

3. Vad kan idrotts­föreningar göra för att nå fler av alla dessa som vill?

– Utse gärna en person i föreningen som får särskilt ansvar för inkluderings­frågor. Det är ett sätt att börja jobba för att göra föreningen mer attraktiv och därigenom öka rekryteringen i nya grupper. Av de unga nyanlända i Göteborgsområdet som svarade på våra frågor och som redan är aktiva idrott uppgav bara sex procent att det var föreningen som hade tagit den första kontakten.

4. Vilka saker gör det svårt att komma in i föreningsidrotten?

– Många upplever idrottskompetensen som ett hinder. Det kan vara svårt att börja i ett lag och bli kvar om man känner att de flesta andra kan mycket mer och när det är stort fokus på resultat. Därför skulle jag gärna se att fler föreningar startar lag och grupper med mer inriktning på breddidrott. Detta blir ett sätt att även fånga upp svenskfödda ungdomar som vill få chansen att börja med en sport en bit upp i tonåren. Då blir det inkludering och integration på riktigt. Detta kan också passa tjejer och killar som inte längre vill ”satsa” för att nå eliten, men som vill fortsätta med idrott för att ha kul, träffa kompisar och röra på sig.

5. Hur ser du på kostnaderna för att idrotta som en begränsande faktor?

– Att minska de ekonomiska hindren är en avgörande sak för att överhuvudtaget få fler unga att idrotta. Man måste faktiskt inte åka på en massa dyra cuper och träningsläger. Det går jättebra att idrotta utan att det kostar så mycket. I många fall behövs det inte ens någon hyrd lokal. Det funkar också att samlas på en gräsplätt eller andra allmänna ytor för att träna, spela och ha roligt ihop.

Fotnot: Stefan Wagnsson är docent i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. På uppdrag av Riksidrottsförbundet har han gjort studien ”Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige” tillsammans med forskarkollegor på bland annat Göteborgs Universitet. Mer än 500 ungdomar, varav drygt 200 från Göteborgsområdet (Angered, Hisingen, Mölndal och Lindome), svarade på frågor om idrottande.