Det är full fart med springande tjejer och killar på gräset och mycket folk både på planerna och vid klubbstugan intill. Spartacus Rugbys ungdomslag har träning.
– Detta är som ett stort vardagsrum för alla i klubben, säger spelaren Sofie Norlander, 15.
Hon sitter inne i klubbstugan och förbereder sig inför nästa träningspass.
Tredje säsongen
Väggarna är draperade med färgglada matchtröjor. I köket lagas det mat och kokas kaffe. Det börjar fyllas på med spelare och ledare. Samtidigt som de tomma stolarna blir färre höjs ljudvolymen i rummet.
Sofie är inne på sin tredje säsong som rugbyspelare. Hon bor i Nödinge och med buss och tåg tar det lite mer än en timme att ta sig dörr till dörr.
– Min mamma blev ihop med en kille som spelade rugby, och vi hängde med och tittade på matcherna. Jag tyckte att det såg så roligt ut, och jag ville testa själv. Jag var elva år då. Det var bara jag och två tjejer till, men de bytte lag.
Tänkte egentligen sluta
När de två andra tjejerna lämnade bestämde sig Sofie för att sluta med rugbyn. Men det blev bara ett uppehåll, skulle det visa sig.
– Jag höll upp i nästan två år, men kom tillbaka förra året och nu har jag kört på sedan dess.
Snabbtåget mot Stockholm susar förbi och överröstar för en kort stund ropen nerifrån träningsplanen.
– Rugby är så annorlunda jämfört med andra sporter. I vanlig fotboll exempelvis så tycker jag bara att folk står och svär och så. Det är så mycket hat. Jag har testat på många andra sporter tidigare, men rugby var något helt annat. Rugbyn är mycket trevligare. Här spelar man bra och beter sig bra, och det är samma sak efter matcherna. Det är bara positivt.
Flera olika spelformer
Rugbyn har flera olika spelformer med olika antal spelare. För tjejerna som spelar i Spartacus är det framför allt sjumanna, som kallas sevens, som gäller. Mest beroende på att det inte finns tillräckligt med spelare.
– Du måste hela tiden passa bollen bakåt, men ta dig framåt och målet är att ta bollen över försökslinjen. För att hindra det andra laget från att göra det så får man tacklas. Det är en intensiv sport. Vi har inte så många matcher, tyvärr. Det blir mest cuper där vi får spela flera matcher mer samlat istället. Vi tränar två gånger i veckan och jag tycker att tiomanna är roligast. Sevens är jobbigast för det är så stora ytor och mycket spring.
Vad tror folk utanför rugbyn när du berättar att du spelar rugby?
– Många tror att det gör jätteont att bli tacklad, haha. Men det gör faktiskt inte det! Men man kan inte bara ta det lugnt och vänta på att bli tacklad. Då kommer du att flyga iväg som en papperspåse. Man måste hålla i bollen och göra sig redo när tacklingen ska komma.
Under september och oktober pågår rugby-VM i Japan. Inte herr-VM i rugby. Inte VM i damrugby heller. Utan kort och gott bara rugby-VM. Visserligen för män, men nytt för i år är att det internationella förbundet inte längre kommer att göra skillnad mellan kvinnor och män när de benämner sporten eller mästerskapen. Samtliga mästerskap ska ha könsneutrala titlar, vilket innebär att damernas VM på Nya Zeeland 2021 också kommer att kallas just bara rugby-VM. ”Syftet är att höja statusen för kvinnorna, samtidigt som man eliminerar förutfattade meningar i jämförelse med männens turneringar, som traditionellt inte har specificerat kön”, skrev förbundet World Rugby i ett uttalande inför VM i Japan.
”En konservativ sport”
I andra sporter, exempelvis fotboll och ishockey, fortsätter de internationella förbunden med att specificera könet för damernas turneringar.
Henrik Lundquist som är ungdomsansvarig i Spartacus:
– Historiskt sett är rugby en konservativ sport som mest har varit för män, men synen på rugby för damer har förändrats – till det positiva. Idag är det den snabbast växande sporten i världen. För oss som klubb är det viktigt att alla som vill får vara med på lika villkor och att vi inte gör någon skillnad på flickor och pojkar, män eller kvinnor. Det viktigaste för oss är att alla känner sig välkomna här, och vi jobbare aktivt med att få fler tjejer till oss.
Sofie Norlander gillar namnändringen som det internationella förbundet har genomfört.
– Jag tycker att det är en jättebra att rugbyn går före alla andra. Det är ju VM – oavsett om man skriver ordet ”dam” eller ”herr” framför. Det borde inte vara skillnad om du är kille eller tjej. Det är ju samma sport och jag tycker att fler sporter borde göra så med sina mästerskap.
I sin egen rugbyvardag har hon Sofie förhoppningar om att fler tjejer ska hitta till Spartacus men också till sporten i stort.
– Jag är 15 år och spelar med 18-åringar, så det säger ju en del. Det spelar inte så stor roll hur gammal du är eller hur stor du är. Jag hoppas i alla fall att fler kommer hit och testar.
