Omedelbart efter matchen i Paris gick Italiens högerextrema premiärminister Giorgia Meloni ut och kritiserade att Imane Khelif får tävla i damklassen:

– Jag tycker att idrottare som har manliga genetiska egenskaper inte ska tillåtas tävla mot kvinnor. Inte för att diskriminera någon utan för att skydda kvinnliga idrottares rätt att tävla på lika villkor. Från mitt perspektiv var inte det här en tävling på lika villkor, sa Meloni, enligt Aftonbladet

Precis godkända för OS

De boxare Giorgia Meloni pratar om, är alltså Lin Yu-ting från Taiwan och redan nämnda segraren Imane Khelif från Algeriet. I veckan går båda sina första matcher i OS i Paris. Lin Yu-ting i 57-kilosklassen och Imane Khelif i 66-kilosklassen.

Men det var först för några dagar sedan som Internationella olympiska kommittén (IOK) godkände deras deltagande och beslutet har fått uppmärksamhet. 

Förra året blev nämligen både Lin Yu-ting och Imane Khelif exkluderade från VM av International Boxing Association (IBA), då de inte klarade förbundets könstillhörighetstest. 

Men enligt IOK:s regler uppfyller de alltså kriterierna för att tävla i damklassen.

”Alla som tävlar i damkategorin följer reglerna för tävlingsbehörighet.” sa IOK:s talesperson Mark Adams i ett uttalande, skriver The Guardian. 

Grupper som hamnar i kläm

Frågan om vem som får delta i damklasserna i idrott aktualiseras allt oftare, och flera grupper hamnar i kläm. Det kan gälla transpersoner, men också personer med intersexvariationer. 

Det senare är när en person har en medfödd variation i sina könskaraktäristika som inte stämmer överens med hur en typiskt kvinnlig eller typiskt manlig kropp förväntas vara. Det kan till exempel gälla kromosomer, könsorgan, hormonnivåer och reproduktionsorgan. 

Inom vården kallas detta DSD, disorders of sex development. En del motsätter sig att man ser på DSD som en avvikelse. Därför finns också en alternativ utläsning av förkortningen: differences of sex development. 

– Ett exempel på en person med DSD är friidrottaren Caster Semenya, berättar Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet.

Caster Semenya fick genomgå tester på grund av sina höga testosteronnivåer, vilket ledde till rättstvister. Hon har senare berättat att hon fick reda på att hon inte hade en livmoder samtidigt som det nådde resten av världen. Europadomstolen kom 2023 fram till att hennes mänskliga rättigheter hade kränkts.

– Det skulle kunna handla om DSD i de här fallen också, men jag vill inte spekulera för mycket, säger Tommy Lundberg. 

Varken Lin Yu-ting eller Imane Khelif har gått ut med att de är transpersoner eller att de är personer med intersexvariationer. 

Imane Khelif har sagt att hon blev utsatt för en konspiration när hon diskvalificerades från VM 2023, enligt The Guardian. 

Olika värden står mot varandra

I dag finns det inga generella internationella regler kring vem som får tävla i damklassen. I stället är det upp till olika förbund att göra sina egna bedömningar. Men att göra de här bedömningarna är svårt eftersom två viktiga värden ställs mot varandra, säger Tommy Lundberg.

Å ena sidan är det en grundprincip inom idrotten att den ska vara inkluderande och välkomna alla. Å andra sidan har damklasser skapats för att man sett att det finns biologiska skillnader som gör att män, på en genomsnittsnivå, har en stor fysisk fördel gentemot kvinnor. Och mycket forskning tyder på att om en person har genomgått den manliga puberteten så kommer många av fördelarna att finnas kvar, även om personen senare genomgår hormonbehandling, enligt Tommy Lundberg. 

Därför landar frågan i vad man vill prioritera högst: inkludering eller rättvisa.

Förbud i damrugby

Samtidigt finns det många olika sporter. Fördelarna av att ha genomgått den manliga puberteten kommer därför att påverka olika mycket beroende på vilken idrott det är fråga om. 

– Det är därför IOK har lagt det på varje enskilt förbund att avgöra, säger Tommy Lundberg.

Men de senaste åren har inneburit en slags peak i oenighet kring detta, säger han.

– Det började med att Internationella rugbyförbundet förbjöd transkvinnor att delta i internationell damrugby 2020. Sedan har flera förbund följt efter: simningen, friidrotten till ganska stor del. Medan en del fortfarande har en mer inkluderande princip, till exempel IOK själva.

En del förbund har ännu inte tagit ställning i frågan. 

Speciellt inom kampsport

När det kommer till kampsport finns ytterligare en aspekt att ta hänsyn till, utöver inkludering och rättvisa: säkerheten. Det kan vara farligt att möta någon som har ett för stort fysiskt övertag, berättar Susanne Kärrlander, ordförande i Svenska boxningsförbundet.

– Man säger att du har minst 150 procent starkare slagstyrka om du har gått igenom den manliga puberteten.

Hon vill inte uttala sig specifikt om Lin Yu-ting och Imane Khelif, men hon menar att säkerheten generellt går först. 

Inom svensk boxning finns i dag dock inga regler för när och hur till exempel transpersoner eller personer med intersexvariationer får tävla i damklasserna. På elitnivå har man heller inte stött på någon situation där det blivit aktuellt. Men Susanne Kärrlander säger att förbundet tittar på det. 

– Vi måste vara beredda att svara på frågor från atleter och utövare som vill vara med.

När Svenska boxningsförbundet kan ha tagit ställning har Susanne Kärrlander inte svar på:

– Jag önskar att jag hade det, men tyvärr.

RFSL: Mer inkludering ju lägre nivå

Det är viktigt att man inte kategoriskt utesluter transpersoner eller personer med intersexvariationer från hela sporter, menar Mire Åsell, sakkunnig i transfrågor på RFSL. Man behöver inkludera så långt det går, utan att äventyra damklassen:

– För det finns biologiska skillnader. Det tror jag att transpersoner och personer med intersexvariationer är de första att erkänna. 

Hen ser en tydlig feministisk aspekt i att värna damklassen då det är viktigt att flickor och kvinnor har förebilder.

– Men idrott måste också kunna innehålla förebilder som har intersexvariationer, eller som är transpersoner.

I avvägningen mellan rättvisa och inkludering menar Mire Åsell att på ju lägre nivå det handlar om, desto tyngre bör inkluderingsperspektivet väga.

– Det är viktigt att man inte bara nöjer sig med att ta reglerna på OS-nivå hela vägen ner till klubbidrotten i Eslöv.

Beröringsskräck

I en undersökning där RFSL pratade med transpersoner som idrottar eller har idrottat, uppgav många att den största utmaningen var att inte veta vad som gäller. 

Tommy Lundberg beskriver att det i dag finns en beröringsskräck, det är många som inte våga ta i de här frågorna, vilket är olyckligt:

– Om det skulle komma något fall som blir medialt, då är nackdelen att förbunden tvingas agera och då kan eventuella policies bli väldigt utpekande mot just de fallen. Det var det som hände med Caster Semenya och friidrotten till exempel. 

Mire Åsell går tillbaka till Lin Yu-ting och Imane Khelif igen:

– Just de här två personerna har verkligen hamnat i kläm. Det måste vara otroligt tufft att få hela sin identitet och medicinska historia utfläkt för hela världen. 

Fotnot: I en tidigare version av texten stod det att tester visar att de två boxarna har XY-kromosomer. Det är inte verifierat.