Qasem Soleimani, den iranske generalmajoren som president Trump spektakulärt dödade i en flygattack vid Bagdads flygplats på torsdagen, var inte direkt någon dussinfigur. Soleimani ingick i det iranska Revolutionsgardets toppskikt och var sedan 1998 chef för specialstyrkan Quds, med ansvar för det militära stödet till både libanesiska Hezbollah, Iraks och Syriens regeringsarméer, samt till de så kallade shiamiliserna i Irak.
I oktober 2017 var jag inbäddad i dessa Iranstödda shiamiliser när jag bevakade hur de återerövrade den irakiska staden Hawija från IS. Shiamiliserna spelade en central roll i att befria Irak från jihadisternas ockupation. Jag hörde både irakiska soldater och civila hylla Soleimani för hans stöd till kampen mot IS, liksom de hyllade Abu Mahdi al-Muhandis, befälhavaren för den mäktiga Iranstödda shiamilisen Hezbollahbrigaderna.
Även al-Muhandis dödades i den amerikanska flygattacken på torsdagen. Hans styrka anklagas för att i slutet av december ha skjutit raketer mot en irakisk militärbas utanför den oljerika staden Kirkuk, vilket dödade en amerikansk civilanställd. Trump lät därför flygbomba Hezbollahbrigaderna – 25 soldater uppges ha dödats. Detta ledde till att shiamilisernas anhängare på nyårsafton stormade den amerikanska ambassaden i Bagdad.
Och nu har Trump dödat de bägge militära toppfigurerna som anklagas för att ligga bakom attackerna.
Egentligen är ingenting just så här enkelt. De senaste åren har inneburit stadigt förvärrade slitningar mellan Iran och det Trump-ledda USA. Dessutom har Trump sökt efter en undanmanöver som hans väljare kan fästa blicken på, för att titta bort från färska avslöjanden om hans maktfullkomlighet.
Men med ett enkelt knapptryck har Trump nu bidragit till en farligt accelererad upptrappning av konflikten. Utan att han involverat den amerikanska kongressen, har han kanske de facto begått en krigshandling mot Iran.
Soleimani var verkligen inte någon trevlig figur. Han hade mycket blod på sina händer och begick krigsbrott och övergrepp mot mänskliga rättigheter. Men dödandet av honom i torsdags kväll går inte att likna vid USA:s avrättning av IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi, eller av al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin före honom. Soleimani var en offentlig statsfigur och en av de främsta representanterna för den iranska regimen. Ett statssanktionerat mord på honom är en återgång till de mörka tider när USA genomförde utomrättsliga mord på andra statsfigurer i världen. Vill vi återvända dit?
Såväl Soleimani som al-Muhandis kommer naturligtvis snabbt att ersättas av nya befälhavare. Deras anhängare i Mellanöstern lär betrakta deras död som ett extremt övergrepp, vilket ytterligare lär spä på de antiamerikanska känslorna i regionen.
I Iraks politiska etablissemang bubblar det sedan tidigare av missnöje över den amerikanska militära närvaron i landet. Och shiamiliserna har trots allt sedan december 2016 varit en officiell del av landets väpnade styrkor. Omedelbart efter flygattacken uppmanade USA:s ambassad i Bagdad alla amerikanska medborgare att lämna Irak.
Irans regim har redan utlovat hämnd mot amerikanerna, och den iranske utrikesministern har meddelat att USA bär ansvaret för vad som komma skall. Med lite otur har vi bara sett början på en mycket dramatisk och farlig utveckling.