S vill ha språkkrav för asylsökande

I praktiken innebär det att Socialdemokraterna vill ställa krav på asylsökande att lära sig svenska, annars ska dagersättningen dras in.

Täcker dagliga kostnader

Den som söker asyl i Sverige ska i första hand försörja sig själv, men den som inte har egna tillgångar kan få dagersättning för att täcka sina dagliga kostnader. För en ensamstående vuxen person som bor på ett flyktingboende där mat ingår är dagersättningen 24 kr per dag. Det är denna ersättning som nu ska dras in om den asylsökande inte lär sig det svenska språket, enligt det förslag som finansminister Magdalena Andersson (S) och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) presenterade under måndagen.

– Syftet är att lära sig svenska för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden och i samhället. För att kunna leva sitt liv fullt ut i Sverige behöver man kunna svenska, säger Magdalena Andersson på pressträffen.

Det ska vara obligatoriskt för alla nyanlända att delta i språkträning redan under tiden som asylsökande.

– Om man inte deltar får man inte sin dagersättning, säger Ylva Johansson.

Förslaget gäller deltagande i undervisning, och innefattar än så länge inga kunskapskrav.

– Det viktiga är att lära, men man kan inte utesluta kunskapskrav, säger Ylva Johansson.

Språkplikten ska också gälla människor som har försörjningsstöd och behöver lära sig svenska för att få jobb. Det ska då bli obligatoriskt att delta i SFI eller annan språkträning, annars nekas man försörjningsstöd.

Föräldralediga ska gå i språkträning

S lyfter även könsaspekten i förslagets andra del, som handlar om föräldralediga, där de framhåller vikten av att kvinnor får samma chans att lära sig svenska språket som män. Många som kommer till Sverige har varit på flykt från krig och helveten och kanske äntligen vågar skaffa barn, menar Ylva Johansson.

– Det är mycket mänskligt. Men det betyder också att en betydande grupp kvinnor påbörjar sin vistelse i Sverige genom att vara föräldralediga.

Socialdemokraterna vill därför satsa på öppna förskolor som även har språkträning för föräldrarna, samt se över föräldraförsäkringen för att säkerställa att studier inte ska behöva avbrytas i samband med föräldraledighet.

– Det ska vara möjligt att både vara föräldraledig och delta i språkträning, säger Ylva Johansson.

Den tredje delen i förslaget handlar om de utrikesfödda som redan är etablerade på arbetsmarknaden, men saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket. Det rör sig främst om anställda inom vård och omsorg. I S-förslaget vill man därför i samråd med arbetsmarknadens parter utforma en modell för språkträning för anställda i välfärdsyrken. Det är viktigt att brukare och patienter ska kunna förstå personalen, menar Magdalena Andersson.

– Att inte kunna kommunicera ordentligt skapar osäkerhet.