Sedan i höstas har sådana här konspiratoriska demonstrationer dykt upp i allt fler europeiska länder, och det går att se hur arrangörerna inspirerat varandra både indirekt och direkt. I Stockholm den 6 mars var en huvudtalarna en influgen tysk läkare vid namn Heiko Schöning. Han är vice ordförande i World Freedom Alliance, ett nyandligt nätverk som fokuserat på försvaret av ”friheten” under pandemirestriktionerna och som medarrangerar de svenska demonstrationerna.
Heiko Schöning jämförde restriktionerna med förtrycket i Nazityskland, och berättade att han hade blivit gripen av polis när han talat vid en demonstration i London. Nätverket är aktivt även i Tyskland, i andra nordiska länder och i Nederländerna, och har varit inblandat i flera oroligheter. Så också i Danmark, i de demonstrationer där de svartklädda fotbollshuliganerna ”Men in black” fått stor uppmärksamhet när de bland annat bränt en docka föreställande statsminister Mette Frederiksen.
– Men in Black har synts mest i protesterna i Danmark. Men en annan grupp startade före dem och i den finns människor från etablerade konspirationsteoretiska miljöer, säger Kasper Grotle Rasmussen, historiker vid Syddansk Universitet och expert på konspirationsteorier, till Dagens ETC.
Brokig skara människor
De konspiratoriska demonstrerande danskarna har allt mer samlats kring idén om The Great Reset, eller Den stora omstarten. Det är en föreställning om att en ny världsordning är på väg i och med pandemi, och att det är en liten elit som har planerat allt och som även kommer få ut alla ekonomiska fördelar av det.
The Great Reset-anhängarna har haft de starkaste förbindelserna internationellt med World Freedom Alliance. Men även Men in Black-huliganerna har på sistone allt mer anslutit sig till The Great Reset-teorin, så att en mycket brokig skara människor med samma idéer idag kan demonstrera tillsammans.
– Men de skulle knappast gå iväg och dricka te tillsammans efteråt. Det enda som för dem samman är känslan av att det finns en elit som vill dem ont, säger Kasper Grotle Rasmussen.
Egentligen är det bara ett fåtal danskar som deltagit i de konspiratoriska demonstrationerna, men de utgör ändå en risk för samhället, eftersom de kan förmå fler danskar att stämma in i vreden mot regeringen. Redan i fjol fanns det en växande frustration och misstänksamhet om att statsminister Mette Frederiksen har en dold agenda, till följd av det rent politiska beslutet om att införa en lockdown utan att Danmarks hälsomyndighet hade rekommenderat detta.
– Många människor, kanske 10–15 procent av befolkningen delar den här frustrationen utan att säga det högt. Därmed delar de även lite av hållningen i demonstrationerna, säger Kasper Grotle Rasmussen.
Allians med högerextrema
Ett eller flera populistpartier skulle kunna plocka upp detta missnöje och göra det till sitt, för att locka väljare, och det skulle kunna få kännbara politiska konsekvenser. Det islamofobiska högerextrema partiet Stram Kurs har redan gjort ett försök att alliera sig med Men in Black, men erbjudandet har hittills avvisats.
– Intressant nog har nationalismen faktiskt inte varit det centrala i konspirationsteorierna kring pandemin i Danmark. Det har främst rört sig om ekonomin och om ideologiska tankar om frihet. Men jag tror att hanteringen av krisen kommer att kunna ses i befolkningens tillit till staten, och tilliten har redan försämrats tydligt under pandemin, säger Kasper Grotle Rasmussen.
Konspirationsteorier har även vunnit mer mark i Nederländerna, och här har politiska konsekvenser sannolikt redan gått att se nu under veckan, när man som första EU-land arrangerade parlamentsval under pandemin. På torsdagen utropades landets premiärminister sedan 2010, Mark Rutte, ännu en gång till segrare. Samtidigt vann det högerpopulistiska partiet Forum för demokrati, som fört en kampanj mot pandemirestriktionerna, sex nya stolar i parlamentet. Högerradikala populistpartier har nu sammantaget fler parlamentsledamöter än vad vänsterpartierna har.
Valresultatet kom efter att Nederländerna sett ihållande protester mot regeringen och dess pandemirestriktioner. I slutet av januari bröt de värsta kravallerna på 40 år ut, där barrikader byggdes på gator och bilar eldades upp.
– Gnistan som tände allt var utropandet av utegångsförbudet. Det blev en slags ursäkt för olika grupper som fotbollshuliganer, högerextremister och uttråkade ungdomar att starta kravallerna, säger Laura Groenendaal, en analytiker vid tankesmedjan German Marshall Fund, som nära följt händelserna i hemlandet.
Karismatisk ledare
Även här skedde det en internationalisering, när protesterna sedan snabbt spreds till grannlandet Belgien, där myndigheterna uttryckte oro för egna våldsamheter på gatorna. Sedan kravallerna i januari har det varje söndag, nio veckor i rad arrangerats stora regeringskritiska demonstrationer i Nederländerna, där deltagarna tillhört både vänstern och högerns ytterkanter – och många gånger även trott på konspirationsteorier.
– Den mest inflytelserika antipandemigruppen heter Virus Truth och leds av Willem Engel, som djupt avskyr regeringen och har flera antidemokratiska åsikter. Men han är väldigt karismatisk och han har nått ut till flera kändisar som startat en kampanj för att motsätta sig regeringens restriktioner, säger Laura Groenendaal.
Söndagsdemonstrationerna har gått under namnet ”ner med Rutteregeringen”. Eftersom valresultatet gör gällande att Rutte stannar kvar vid makten lär demonstrationerna också fortsätta. Laura Groenendaal tror att en ny missnöjesrörelse har fötts som kommer bli svår att sätta stopp för. Precis som i Danmark finns det också en risk för att vissa demonstranter, eller människor i en större grupp som sympatiserar med missnöjesyttringarna, börjat hysa en långsiktig misstro gentemot regeringen och staten överlag.
– Vissa har röstat på högerpopulisterna i valet som en reaktion mot regeringen. Men andra är så frustrerade att de inte röstade alls, för att de känner att det inte finns någon utväg.
Podd: Den coronaförnekande rörelsen är ett unikt politiskt fenomen som vuxit fram under pandemin. Hur ska vi se på det här fenomenet? Vilka är de som deltar och varför växer rörelsen? Lyssna på Dagens ETC: Bakom rubrikerna. Finns där poddar finns (sök: ETC Play) eller lyssna nedan.