I dagligvaruhandeln visar däremot ekomatens andel av försäljningen en nedåtgående kurva sedan 2018. Även om försäljningen tog fart förra året var uppgången långt ifrån lika stor som för den konventionella maten, vilket gör att marknadsandelen ändå fortsätter att minska.
”Störst påslag i grossistledet”
En anledning till att ekomaten tappar marknadsandelar är att dagligvaruhandeln kraftigt minskat sin marknadsföring av ekomat de senaste fyra åren, med i genomsnitt 33 procent enligt analysföretaget Matpriskollen. En annan anledning kan vara handelns kraftiga påslag på priset, enligt Erika Olsson. Hon är ordförande för intresseföreningen Ekologiska Lantbrukarna och själv ekobonde.
– Vi ekobönder får väldigt lite mer betalt. Det stora påslaget sker generellt i förädlings-, grossist- och handelsledet. Det är vår upplevelse, säger hon.
Föreningen tar varje år fram rapporten ”Svenskt ekoindex” som mäter försäljningen av ekologisk mat som kan produceras i Sverige. Det handlar då i huvudsak om råvarorna spannmål, mjölk, ägg och kött. Frukt och grönt som säljs i lösvikt ingår inte.
Den senaste rapporten visar att kilopriset i butik för exempelvis kvarnvete var 4 kronor högre än de 1,40 kronor extra ekobonden fick betalt år 2020 för råvaran.
För nötfärsen fick konsumenten betala 22 kronor mer per kilo, medan producenterna fick några få kronor extra om ens det. Mellanskillnaden tas ut nånstans på vägen till butikshyllan.
Eftersom påslagets storlek varierar stort mellan olika typer av råvaror, mellan olika butiker och under olika delar av året, är det inte helt lätt att generalisera, framhåller Erika Olsson.
Vill gynna eko
Peter Holm, vice vd och affärsområdeschef på Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab, säger att påslagen på ekologiska varor generellt tenderar att vara lägre i procent än motsvarande på konventionella varor.
– Vi har ingen ambition att kronmarginalen ska vara högre för ekologiska produkter, tvärtom vill vi gynna och driva på för mer försäljning av ekologiska varor, säger Peter Holm.
Stämmer det att de största påslagen för ekoprodukter generellt sett görs i grossist- och butiksledet?
– Dagligvaruhandeln är en bransch med låga marginaler, där skalfördelar och stora volymer är viktigt för lönsamheten, men som sagt, vi vill erbjuda ett så attraktivt pris som möjligt för det ekologiska alternativet för att gynna och stimulera efterfrågan.
Samma påslag
Anders Axelsson är chef för Hållbarhetsstrategi och utveckling på ICA. Han svarar inte på frågor om hur stora påslag koncernen gör generellt på ekomaten, eller om påslaget är procentuellt eller i kronor.
– Vi kommenterar inte våra försäljningssiffror, skriver han i mejl.
Detsamma gäller Coop.
– Men påslagen på ekologiska varor skiljer sig inte från konventionella varor. Att det är dyrare beror på andra produktionsmetoder, säger Coop:s hållbarhetschef Mattis Bergquist.
Snedvriden konkurrens
Det största problemet är egentligen inte priset på ekomaten, enligt ekobonden Erika Olsson, utan att prisnivån på stora delar av den ”vanliga” maten är väldigt låg.
– Vi konkurrerar med så otroligt mycket billig skitmat, som människor aldrig skulle äta, om de såg konsekvenserna av hur den framställs – för djur, människor och miljö, säger hon.
– Jag förstår inte varför vi säljer varor i Sverige som är producerade under villkor som är förbjudna i Sverige, fortsätter hon.
Istället för att konkurrera med lägsta pris borde handeln framhålla andra värden, anser hon.
– Jag har hittills aldrig sett en enda butik som lockar med god mat, av fin kvalitet. Dagligvaruhandeln borde också lyfta olika hållbarhetsaspekter och nyttor som hållbart jordbruk bidrar till i sina kampanjer, även om det är komplexa och svårare värden att kommunicera än priset, säger hon.
Färre ekokampanjer
Det gör de också, enligt dem själva.
– I takt med att kunderna blir mer intresserade och kunniga om fler aspekter av hållbarhet har mer av marknadsföringen riktats om mot exempelvis livsmedlens ursprung, olika proteinkällors klimatpåverkan och vikten av att minska matsvinnet, säger Peter Holm.
Också Anders Axelsson på ICA framhåller att fler hållbarhetsfrågor utöver eko blivit ”viktiga för kunderna”.
– Även klimat, hållbara förpackningar och vegetariskt står högt upp på konsumenternas lista, säger han.
Även om olika hållbarhetsaspekter framhålls så är det ändå i första hand priset som ska locka kunderna till butiken.
– Vi borde prata mer om smak. Vad smakar gurkan? Tomaterna? Jag upplever att vi började prata mer om smaken på kött för några år sedan, men den utvecklingen tycks ha stannat av.
Idag går det att hitta ekologiskt nöttkött, färs och kyckling i de flesta butiker, men vilken gård köttet kommer ifrån är inte tydligt, inte ens vilken sorts djur biffen kommer från framgår.
– Det är en otrolig skillnad på smak och kvalitet om biffen kommer från en kviga, en fjolårskalv eller en gammal tjur, säger Erika Olsson.
”Handeln måste ta ansvar”
Själv säljer hon mest till restauranger och direkt till kunderna.
Skulle du vilja sälja till de stora butikerna?
– Ja, men jag vill inte gå ner i pris. Dessutom är mina volymer små och beroende av många faktorer. Det passar inte med dagligvarujättarnas system som förutsätter att allt ska finnas hela tiden året runt enligt ett förutsägbart schema, säger Erika Olsson.
Om de politiskt satta målen om mer ekologisk och svenskproducerad mat ska nås måste hela systemet förändras, tror Erika Olsson.
– Dagens jordbruksstrategi tvingar bönderna till större och större enheter, annars finns ingen lönsamhet. Samtidigt är stödet till ekojordbruket inte tillräckligt stort och långsiktigt för att fler ska våga ställa om, säger hon.
– Jag vill helst se en mångfald av lantbruk, där både småskaliga och större ekogårdar kan ha långsiktig lönsamhet och bidra till ett mer hållbart samhälle på flera nivåer.
Även handeln måste bidra till omställningen, anser hon.
– Det finns enstaka handlare som gör mycket för att sälja ekologiskt och handlar direkt av lokala producenter, men generellt borde handeln göra mer.
– Framförallt måste den sämsta, billigaste maten stoppas. Dagligvaruhandeln måste ta sitt ansvar, det har de råd med.
