Så mycket gott som kan göras med ägg (om du inte är högernationalist)

Hur länge ska man koka ett ägg? Max sex minuter så klart – för en krämig men inte helt fast gula. Sju-åtta minuter om andra delar av mitt hushåll får råda. Det är en balansakt. Att koka ägg är många gånger svårare än vad det borde behöva vara. 

En av svensk musikhistorias mest oresonliga profiler, Bengt Andersson, bearbetar på sitt sätt denna frustration i hitten ”Hårdkokt”. Till ett komp som maler som ett djupt sittande skavsår rasar ”Sveriges argaste man” över oförrätten att på kafé bli ombedd att servera ett ägg, som ska vara löskokt. ”Gör då så här: Koka ägget i hundra minuter, och hoppas att kunden dör!”. 

Att koka ägg kan också vara en konst. Luftigt pocherade ägg, små landade moln – är det i vår jag lär mig? Ett sätt att koka ägg som är lite utöver det vanliga men utan någon som helst svårighet är att sjuda dem i shakshuka eller den italienska motsvarigheten ägg i skärseld, uovo al purgatorio. I båda fallen gör man rum i en smakrik tomatsås där äggen knäcks ner och får gå klart till krämig konsistens. På topp tre brunchrätter alla kategorier. 

Ägg är en nästan ofattbart mångsidig råvara. De rymmer också extremt komprimerad näring, fri från förklenande kolhydrater. Protein är ju ett annat ord för äggviteämne. 

Detta är utgångspunkten för en nisch inom högernationalistisk kosthållning där vit överhöghet ska upprätthållas genom att dagligen svepa ett dussin råa ägg. Inspirationen kommer från bodybuildervärlden, men för ideologiseringen av ägg svarar en brittisk nätkrigare verksam under pseudonymen Raw egg nationalist. 

Den råa ägg-nationalismen är en övertydlig illustration av den mångfald som går förlorad med ett slutet tankesätt, inga picklade ramenägg, ingen majonnäs, ingen Toast Pelle Janzon, ingen ugnsbakad äggcocotte med grädde, örter och svamp – ingen sockerkaka, toddy eller whisky sour. Ingenting, förutom vanföreställningar och återvändsgränder.

I vissa fall förutsätter äggrätterna en separation av vita och gula. Det är enklast att göra genom att ha två skålar och knäcka ägget över den för vitan. Låt vitan rinna ner mellan skalhalvorna eller mellan fingrarna och ploppa över gulan i sin skål. Pinnochiotårta, med en sockerkaksbotten på gulorna och en marängsmet på vitorna, och pavlova, med seg maräng på vitorna och lemon curd på gulorna – är bakverk som tar vara på båda delar. Båda är goda, men pavlova enklast. Det är dessutom på något vis en dessert för våren. Fluffig, löftesrik och bra även med frysta bär och konserverad frukt. Lemon curd brukar jag skippa, det blir för sött. I stället använder jag gärna gulorna i en carbonara.

Pavlova med glass, grädde och bär

8 bitar

4 äggvitor

2,5 dl strösocker

2 krm ättika 12%

1 msk majsstärkelse

1 krm salt

Topping

3 dl vispgrädde

5 dl mjukrörd glass eller sorbet

Ett par sorters bär eller frukt

Sätt ugnen på 150 grader varmluft eller 175 grader över- och undervärme. Vispa äggvitor, ättika och salt till fluffig konsistens och häll sedan i sockret allt eftersom. Vispa till fast fluff, som håller för att vändas upp och ner. Vispa i majsstärkelsen på slutet. Bred ut på en plåt täckt med bakplåtspapper, gärna med en liten kant för att hålla toppningen på plats. Grädda i 30-40 minuter. Låt marängen svalna helt. Vispa grädde, ta ut glass/sorbet ur frysen och rör den mjuk, toppa marängen med detta följt av frukt och/eller bär. Rostad kokos och färsk mynta är också gott.

Carbonara