På kort tid har flera drunkningsolyckor inträffat i Sverige. I torsdags meddelade polisen att en brittisk pojke som deltagit i fotbollsturneringen Gothia cup förklarats död.
Sajawal Aziz, som pojken hette, hittades livlös i bassängen i ett badhus i Alingsås. Han vårdades på sjukhus i en vecka men hans liv gick inte att rädda.
Nu utreder polisen vad som har hänt och badhuset har sagt att man ser över sina rutiner med tanke på att en liknande olycka inträffade på anläggningen förra året, då en tonårspojke som deltog i Gothia Cup avled.
I cupsammanhang är det ledarna som bär ansvaret för sina spelare. Vuxna ska garantera ungdomars säkerhet på badhus. Men de drunkningsolyckor som inträffat i Sverige den här sommaren kastar ljus på simkunnigheten och säkerheten kring vatten.
Forskare vid Karolinska Institutet gjorde tillsammans med Svenska livräddningssällskapet en kartläggning 2021 över samtliga drunkningsolyckor i Sverige under 2003–2017. Man fann att drunkningsolyckor är betydligt vanligare än vad tidigare statistik visat.
En förklaring är att tidigare statistik utgått från rapporterade fall i media, vilket var cirka 100 årligen. Men enligt studien från KI är det fyra gånger fler som årligen drunknar och av dessa avlider hälften.
Mycket kan göras för att undvika olyckor. Att alltid ha tillräckligt med kunnig personal när man tar med barn till bad är centralt.
För fyra år sedan omkom en 6-årig pojke under ett skolbad. Det var tre vuxna som skulle hålla koll på 40 barn. En omöjlig uppgift. I december förra året dömdes tre lärare och en rektor för arbetsmiljöbrott och oaktsamhet som anses ha lett till pojkens död.
Enligt Svenska livräddningssällskapet har få skolor i dag rätt resurser och förutsättningar för att hantera bad- och simundervisning i skolan på ett säkert sätt.
Det är inte bara ledare som kan göra skillnad. Ökad kunskap i hjärt- och lungräddning hos allmänheten är många gånger just det som räddar liv. Precis detta inträffade i söndags i Arvika, när en ettåring drunknade – men blev räddad av sin familj, som utförde första hjälpen i väntan på räddningstjänsten.
Men simkunnigheten är givetvis A och O. Och som allt annat här i världen är även simkunnigheten en klassfråga. Tidigare har skolan med sitt kompensatoriska uppdrag justerat ojämlikheten i simkunskap – men det håller på att förändras.
I en rapport från Skolverket framkommer att sju procent av eleverna i årskurs sex inte kan simma 200 meter. Jämfört med 2014 har andelen simkunniga minskat med två procentenheter.
Men det mest alarmerande som Skolverket konstaterar är att skolan inte lyckas ”kompensera för elevernas socioekonomiska förutsättningar”.
Enligt rapporten klarar 89 procent av eleverna på skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar att simma 200 meter. Motsvarande siffra för skolor med bättre förutsättningar ligger på 95 procent.
Olyckor kommer alltid att ske. Men det finns ingen ursäkt för att inte göra allt vi kan för att förebygga drunkning.
