Vad talar jag om? Svar: BRICS, en organisation vars medlemsstater idag omfattar fyrtio procent av världens befolkning och uppåt trettio procent av världens BNP och kanske lejonparten av råvaruproduktionen. De fem versalerna i förkortningen står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina (China) och Sydafrika.
Åtminstone tre av dessa länder styrs av diktatoriska eller auktoritära regimer. Ryssland bedriver ett imperialistiskt krig mot Ukraina, Kina hotar permanent Taiwan och Indien leds av en mer eller mindre hindufundamentalistisk premiärminister. Varför ska en normal västerlänning intressera sig för denna organisation, som snart kanske också har ett auktoritärt Turkiet som medlem?
På BRICS senaste toppmöte i den ryska federationens Kazan kunde man å ena sidan se ett smått historiskt handslag mellan Kinas och Indiens mäktiga ledare – två länder som ofta stått i ett aggressiv relation till varandra – och å andra sidan en uppenbart nöjd Vladimir Putin, som känner att han har vänner i en värld där tunga (och berättigade) sanktioner riktas mot Ryssland.
Men det var ungefär så mycket som svenska och västliga medier visade av det toppmöte som ägde rum nu i oktober. Det sades knappast något om att organisationen hårt – mycket hårdare än någon västlig instans – fördömer Israels agerande i Gaza.
Eller att organisationen letar efter ett sätt att komma ur den amerikanska dollarns makt. Man har talat om en nödvändig avdollarisering av världsekonomin; en dominerande valuta ger ju makt. Organisationen har också sagt nej till att ge Venezuelas medlemskap i BRICS, vilket beror på Brasiliens Lula da Silvas hårda kritik av Maduros förakt för den demokratiska valprocessen.
Inte heller har det kommit mycket till analyser av den enorma geopolitiska innebörd grundande av BRICS på sikt förmodligen har. Än så länge har BRICS knappast påverkat så mycket i realiteten, men de toppmöten som hållits sedan grundandet 2009 har antagligen haft en rätt viktig symbolisk betydelse i Syd.
BRICS hela ”ideologi” - som går att ta del av på organisationens hemsida – har inte mycket att göra med planetär rättvisa i vänsterns mening: Det är i princip enbart mer ekonomisk makt som organisation i världsskala strider för. Fortfarande är USA och dess västliga allierade planetens härskare, ideologiskt, ekonomiskt, kulturellt. Hela det väldiga Syd, med sin långa erfarenhet av kolonial imperialism, har inte den makt och det inflytande man rimligen borde ha.
En vänsterman som jag hamnar därför i ett verkligt dilemma. Vad ska jag säga om en organisation som å ena sidan i allra högsta grad faktiskt företräder ett underprivilegierat Syd – och å andra sidan domineras av länder som styrs efter mer eller mindre auktoritära principer?
Det står naturligtvis helt klart att BRICS är ett slags sammanslutning som inte tillkommit för att skapa en rättvis världsordning, efter politiskt progressiva principer, utan istället utgör ett slags uppror helt inom kapitalismens ramar: Mer makt åt de växande kapitalistiska ekonomierna i Syd!
Men om bara kanske 15-20 år kommer sannolikt de länder som ingår i BRICS - och fler medlemsstater lär med tiden ansluta – att utgöra ett långt starkare maktblock än idag. En geopolitisk dallring går redan nu över planeten. Västvärlden utmanas, på gott och ont.
Det där handslaget mellan Kinas och Indiens ledare rör bara det trots allt miljarder människor i dessa länder och därmed oss alla. Men i princip allt västliga medier förmår rapportera om detta drama är några ansiktsuttryck hos Vladimir Putin, Xi Jinping och Narendra Modi, alla över sjuttio år.
Det vittnar i grunden om allas vår instängdhet i en djupt traderad västerländsk världsbild.