Detta fall är ett i raden – Adani Groups dramatiska framgång har kantats av anklagelser om korruption, aktiemanipulation och miljöbrott. Hans nära band med Indiens premiärminister Narendra Modi har även fått kritiker att hävda att regeringen favoriserar Adani.
2023 års rapport från Hindenburg Research, som anklagar gruppen för aktiemanipulation, har resulterat i betydande ekonomiska förluster och intensifierad internationell granskning av Adanis verksamheter.
De senaste amerikanska anklagelserna, som handlar om mutor för att säkra kontrakt inom förnybar energi, har förvärrat krisen. Åtalet har haft en kedjeeffekt på Adanis globala verksamheter. Gruppens australiska kolenhet, Bravus Mining and Resources, är nu inblandad i ett åtal om rasdiskriminering.
Kenya har annullerat två stora avtal med Adani Group — värda nästan 2,6 miljarder dollar — med hänvisning till oro över korruption och mutor. Obligationer utfärdade av Adani-enheter har drabbats av betydande nedgångar, och analytiker varnar för en potentiell inbromsning av internationella investeringar i Indiens sektor för förnybar energi.
Den amerikanska utvecklingsbanken, U.S. International Development Finance Corporation, som hade gått med på att låna ut 553 miljoner dollar för Adani Groups hamnprojekt i Sri Lanka, är nu under granskning efter mutanklagelserna.
Bangladesh har inlett en utredning av kraftavtal som tecknats av den avsatta Hasina-regeringen med Adani Group. Redan innan åtalet i USA dök upp, hade schweiziska myndigheter fryst mer än 310 miljoner dollar som en del av en penningtvättsutredning mot Adani.
I detta sammanhang är det förvånande att Saabs sexåriga partnerskap med Adani Group, för ett stort försvarsavtal i Indien, nästan helt har undgått granskning i Sverige. Jag har tidigare skrivit och talat om detta kontroversiella avtal, som tycks ha varit främst inriktat på att få tillgång till Indiens premiärminister Modi.
År 2017ingick Saab ett partnerskap med Adani. Avsikten var att lägga ett bud på att tillverka 114 Gripen flygplan inom ramen för initiativet ”Make in India”, till ett värde av 19 miljarder dollar.
Samarbetet syftade till att dra nytta av Adanis politiska kontakter. Adani Defense Systems & Technologies Ltd., grundat bara två år tidigare, hade ingen erfarenhet av försvarstillverkning. Trots detta undertecknade Saab ett samförståndsavtal (MoU) med gruppen, vilket väcker frågor om motiven och den noggrannhet som låg bakom detta beslut.
Några månader efter att detta MoU hade undertecknats besökte Marcus Wallenberg, ordförande i Saabs styrelse, Indien för att diskutera avtalet. Wallenberg spelade också en viktig roll i att arrangera Modis resa till Stockholm för det första Indien-Nordiska toppmötet i april 2018.
Tidpunkten för Saabs avslutande av partnerskapet 2023 — strax före offentliggörandet av Hindenburg-rapporten — har eldat på spekulationerna.
Var detta ett förhandsdrag för att minska skador på sitt rykte, eller fanns det underliggande problem som drev fram brytningen? Dessa obesvarade frågor understryker behovet av en grundlig utredning.
Om Sverige ska ha trovärdighet i frågor om korruption och etiskt företagande krävs en noggrann granskning av Saabs partnerskap med Adani. Kontroversen kring denna allians väcker avgörande frågor:
Gjorde Saab en tillräcklig due diligence – företagsbesiktning – innan man ingick avtalet med Adani?
Bedömdes potentiella risker, inklusive Adanis bristande erfarenhet inom försvarstillverkning och dess kontroversiella rykte, ordentligt?
I vilken utsträckning påverkade Adanis politiska kontakter Saabs beslut att samarbeta?
Slutligen, betalades några mutor till indiska tjänstemän för att säkra avtalet under partnerskapet?
Saabs association med Adani riskerar att skada Sveriges rykte. En utredning skulle bekräfta Sveriges engagemang för ansvarsfullt företagande i världen.
