Det sa José Andrés grundare av World Center Kitchen, WCK, efter att sju av hans medarbetare dödats av israelisk militär.

En vecka har gått sedan tre humanitära konvojer från WCK attackerades när de färdades på Gazaremsan. De sju hjälparbetare som dog kom från USA, Kanada, Storbritannien, Australien, Polen och Palestina.

Händelsen har rört upp känslor runt om i världen men också i Israel. World Center Kitchen gör inte skillnad på folk, efter Hamas terrorattack den 7 oktober såg organisationen till att snabbt finnas på plats och har serverat hundratusentals måltider till israeler som förlorat sina hem.

Militären säger att attacken var ett misstag men José Andrés ifrågasätter förklaringen eftersom hans organisation tydligt koordinerat resan med den israeliska armén som både kontrollerar sträckan och bedömt rutten som säker.

Ingen kundeheller ha missat vem bilarna tillhörde då konvojen hade logga på fordonens tak.

WCK kräver en oberoende utredning av en utomstående part med förhoppning om att få till en systematisk förändring.

För attacken mot WCK:s hjälparbetare är inte den första, hittills har över 200 hjälparbetare dödats i Gaza. Jan Egeland som leder Norska Flyktinghjälpen, var mycket kritisk efter incidenten:

”Israel har nu dödat fler hjälparbetare i Gaza än alla andra arméer, miliser och terrorister i alla andra krig kombinerat”. Han hoppas att ”denna fruktansvärda attack kommer att fungera som en slags vattendelare och leda till en förändring.”

Även omattacker har skett återkommande visar denna tydligare än någon annan att israelisk militär agerar ovarsamt och nonchalant mot civila. Och att attackerna många gånger är medvetet utförda och inte alls sker av en slump.

Och svält verkar användas som vapen. Möjligtvis är det så man ska förstå attacken mot WCK.

Befolkningen på 2,5 miljoner på Gaza har ingenstans att ta vägen och är därför helt beroende av det som får komma in, vilket inte är mycket. Gazaborna får igenomsnitt i sig 245 kalorier om dagen, en tiondel av det rekommenderade dagsintaget.

FN säger att massvält bara är några veckor bort. I norra Gaza är 80 000 barn på gränsen till svält och vart tredje barn under två år är akut undernärt. Trots det nekar Israel organisationer som FN och andra att komma in med den nödhjälp som behövs.

Att dela ut mat är inte något gulligt, det är livsnödvändigt. Själv fick jag upp ögonen för World Center Kitchen i samband med explosionen i Beirut 2020. Då var José Andrés och hans team där efter bara 48 timmar, deras upplägg går ut på att samarbeta med lokala restauranger för att distribuera mat till alla som förlorat sina hem. Jag var själv inte på plats men följde via bekanta hur organisationen gjorde skillnad och skänkte lite glädje. 

Det var inte ”bukfylla” utan vällagade näringsrika måltider på färska råvaror som serverades. Att få nylagad måltid av någon som lagat den med omsorg är ”en påminnelse om att du inte är ensam, någon tänker på dig och någon bryr sig” som organisationen beskriver sitt uppdrag. Mat blir en påminnelse om vår mänsklighet. 

Absolut ingen vinner på att palestinier svälter.