Den gick ut på att det inte är meningsfullt att syssla med hyggesfritt skogsbruk ur framförallt ekonomisk synvinkel. Artikelförfattarna menade rentav att kalhyggen är bra för den biologiska mångfalden. 

Det är sällan man får läsa ett så extremt ensidigt budskap, som kom från en verkställande direktör och från en rådgivare på skogsindustrikoncernen Södra. Inlägget var helt enkelt en budkavle från de skogsindustriella intressena. 

En av de två undertecknarna av artikeln heter Göran Örlander. Sedan i februari i år leder han den nya skogsutredning som Tidöregeringen utsett. När regeringen presenterar denna utredning på sin hemsida lyder rubriken: ”En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs.” 

Man behöver inte läsa många sidor i direktiven för att konstatera att utredningen helt enkelt är till för att underlätta för skogsindustrin. Tillväxt och konkurrenskraft, investeringsvilja och näringsfrihet – läs: det ska bli lättare att avverka.

EU har kommit med nya förordningar som strävar efter att minska avverkningarna i skogen och dessutom restaurera mycket natur. Från EU:s sida vill man alltså betona andra värden än enbart virkesproduktionen. 

Skogsindustrin är extremt oroad över detta. Regeringen är oroad. Sverigedemokraterna är oroade. Även socialdemokratin är oroad. Sverige ska självt få bestämma vad vi vill göra med nationens skog, det alltmer hyggeshatande EU borde inte få lägga sig i och nere i Europa förstår inte folk vad svensk skog är. 

Skogen räknas till basindustrin, inte till den biosfär där vi själva ingår och som vi är beroende av.

Tanken att skog och mark är något som är större än äganderätt och ekonomisk tillväxt existerar inte, varken för regeringen eller skogsindustrin. Skogen räknas till basindustrin, inte till den biosfär där vi själva ingår och som vi är beroende av.  

När den nytillsatta utredningen presenterades deltog på presskonferensen tre ministrar. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tronade i mitten. Det är han som kämpat hårt mot EU:s naturrestaureringslag och idéer om ett mer ansvarsfullt skogsbruk.

Bredvid honom stod Romina Pourmoukhtari (L), vars rykte som miljökämpe är erkänt svagt, och som nu accepterar att utsläppen från skog och mark kan öka med mellan fem och 19 miljoner ton (vilket även finansministern erkände i P1:s lördagsintervju nyligen).

Och på andra sidan om Kullgren stod den där februaridagen när utredningen presenterades dåvarande EU-ministern och moderaten Jessika Roswall. 

Roswall är nu utsedd att slåss för miljön som svensk EU-kommissionär och alla undrar hur hon överhuvudtaget ska kunna företräda EU:s gröna synpunkter som hon som moderat politiker varit emot.

Via länk medverkade kritikern av hyggeshatare, Göran Örlander. 

På Skogsindustriernas hemsida kunde man samma dag som presskonferens hölls läsa ett glasklart budskap: ”Skogsindustrierna välkomnar regeringens beslut att tillsätta en ny skogsutredning.”

Miljöorganisationen Skydda skogen hade en annan syn: ”Fokus vid pressträffen låg på en ökad skogsproduktion. Hotet mot den biologiska mångfalden utlämnades.” 

För några år sedan gick faktiskt skogsdebatten skyhög. Kalhyggena hade verkligen börjat förskräcka människor runtom i landet. Enorma ytor kalhuggs varje år, motsvarande 400 000 fotbollsplaner. 

Men denna skogsdebatt har tyvärr nästan lagt sig. Skogsindustriella intressen i kombination med en regering där de gröna frågorna är ytterst tillbakaträngda har tystat debatten om Sveriges skövlade skogar. 

När jag skriver det här blickar jag genom fönstret ut mot ett skogsbryn. Bara några hundra meter bakom en aspdunge breder ett hygge ut sig. Jag brukar gå där, med min dotters hund. Och när jag går där minns jag den mossrika skog med gamla tallar som fanns där för bara några år sedan. 

Ska Jessika Roswall kämpa för svenska skogsindustriella intressen i EU eller slåss för EU:s gröna giv? Hon borde klyvas i bitar av sitt nya uppdrag.