Fruktansvärda bilder på lemlästade kroppar från Gaza fortsätter att strömma mot oss som en projektil. Och förra veckan släpptes bilder på israeler som ännu sitter gisslan hos Hamas. Lidandet framkallar känslor av hopplöshet. Går det överhuvudtaget att begripa det obegripliga?

Vi måste försöka. I detta nu är behovet större än någonsin av fördjupande samtal. Det finns många som försöker närma sig de såriga frågorna som konflikten väcker. Brobyggare som påminner oss om att det finns goda krafter, som vill något annat än krig och som inger hopp om att våldet en dag ska ta slut. Dessa samtal hittar jag i tre modiga poddar som fyller ett tomrum.

Den nya Shalompodden kunde inte ha kommit mer lägligt. I det första avsnittet får vi träffa palestiniern Rula Daood som är medborgare i Israel och en av talespersonerna för Standing together. En arabisk-judisk gräsrotsorganisation som kämpar för fred och rättvisa. I tredje avsnittet intervjuas Gadi Gvaryahu, en ortodox jude och initiativtagare till paraplyorganisationen Tag Meir som besöker sörjande familjer på båda sidor som fallit offer för extremisters våld.

Bakom podden står Sandra Weil och Jonatan Macznik som menar att dessa röster från Israel sällan kommer till tals. Jag håller med dem, israeler och palestinier blir ofta reducerade till förövare och offer, de syns sällan som aktörer för något större.

Vad som verkligen har saknats är palestinska röster i svensk media och i synnerhet kvinnorna tycks ha raderats från jordens yta. Det där är tyvärr klassiskt, så fort en fråga blir viktig riskerar kvinnorna att försvinna från det offentliga samtalet.

Det första som slog mig när jag hörde den nya engelskspråkiga podden Kalam är att här får intellektuella palestinska kvinnor berätta sina historier.

Kalam som betyder just prat på arabiska leds av den svenska journalisten Edgar Mannheimer som är född och uppvuxen i Jordanien, bott i Kairo och rör sig vant mellan olika världar, vilket märks i podden. I det första avsnittet hör vi den palestinska författaren Suad Amiry beskriva poetiskt och med glimten i ögat vad det innebär för henne att vara palestinier.

Den mest drabbande delen är när hon berättar om fördrivningen av hennes familj från Jaffa och hur hennes far, fram till sin död, led av att aldrig fått återvända till sitt barndomshem. ”Vi brukar säga att vi lämnade ett möblerat Palestina, vi kokade kaffe men hann aldrig dricka upp det”.

Sist men inte minst måste alla som är intresserade av Israel-Palestina-konflikten lyssna på avsnittet ”Dead Ends in Israel & Palestine” producerat av Bungacast.

I podden pratar de om hur ”sårbarhet” har blivit ett politiskt verktyg, inte minst på universiteten.

De försöker också förstå varför den här konflikten får så mycket uppmärksamhet och väcker så starka känslor jämfört med andra konflikter.

Slutligen diskuterar podden synen på våld, vems våld som anses vara legitimt och varför västländerna har ett inkonsekvent förhållningssätt. Som exempel nämner de hur olika vi pratar om Ukraina och Palestina. De menar att omvärlden har trasslat in sig i en moralisk labyrint i stället för att fokusera på politiska lösningar.

Visst måste man fördöma våldet men, menar podden, man måste också klara av att diskutera palestiniernas verkliga alternativ som de lämnats kvar med.

Palestinierna i Gaza har trots allt testat demokratiska val, strejk och fredliga demonstrationer. Hur många minns demonstrationerna från 2018 till 2019 i Gaza? Protesterna möttes med skarpa skott från israeliska soldater där tusentals skadades inklusive barn och hundratals dödades. Utan att på något sätt ursäkta, förringa eller förvirra sig i att Hamas skulle vara en befrielserörelse så ställer de den viktiga frågan; hur kommer det sig att Hamas är ”the last man standing”?