Ledarkolumn: Österrikes unga vänder ryggen åt demokratin

I Tyskland blev det norm att värdera människors liv olika, och kategorisera samhället i ett ”vi” och ”dom”. Landet förvandlades till en barbarisk diktatur som resulterade i Förintelsen och ett Europa i ruiner. 

Mot denna bakgrund är framgångarna för högerpopulister i Österrike och Tysklands desto mer oroväckande. De två trender som kristalliserats fram är å ena sidan att extremismen vunnit och stadgas på grund av en ovillkorligt lojal väljarbas. Å andra sidan att allt fler unga vänder demokratin ryggen. 

Att högerpopulistiska politiker i Europa varit inblandade i skandaler som snabbt viftats bort i den politiska debatten är inte ovanligt. Österrike är inget undantag. Trots att politiker tillhörande det högerextrema Frihetspartiet (FPÖ) kort innan valet öppet sjungit SS-sånger på en tillställning vann partiet det nationella valet förra söndagen. 

Även att EU-fientliga FPÖ:s partiledare Herbert Kickl har nära band till Ryssland har inte skrämt bort väljarna. Partiet leddes på 1990-talet av den ökända Jörg Haider som är känd för att ha lovordat Adolf Hitlers arbetsmarknadspolitik, försvarat SS-soldater och varit nära nazismen. 

Så sent som år 2019 orsakade FPÖ en av de största regeringskriserna i Österrikisk historia: ”Ibiza-affären”. FPÖ:s före detta partiledare Heinz-Christian Strache utlovade statliga kontrakt i utbyte mot stöd från vad han trodde var en rysk oligark. Trots att FPÖ upplevde en kortvarig valförlust är partiet idag starkare än någonsin och har en ung väljarbas – var tredje österrikare som deltog i valet, valde att lägga sin röst på högerextrema FPÖ.

Att allt fler unga vänder demokratin ryggen syns även i de nyligen hållna tyska förbundslandsvalen. Valresultaten i förbundsländerna Sachsen, Thüringen och Brandenburg visar alla på samma tendens: Unga väljare röstar i högre utsträckning på högerextrema Alternative für Deutschland (AfD) än genomsnittet. 

Även i Europaparlamentsvalet som hölls i juni fick AfD starkare stöd än förväntat och överträffade traditionella partier som Socialdemokraterna (SPD) och De Gröna (Bündnis 90/Die Grünen). 

Ett annat antidemokratiskt parti som vuxit sig starkt och fångat ungas röster är extremvänsterpartiet Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW). Trots att det nygrundade partiet är svagare än AfD landar de på tredje plats i de tre förbundsvalen och får i snitt 13 procent, vilket tillsammans med AfD  (som fick 30 procent) – utgör 43 procent av väljarna. En siffra som nästan är lika stark som alla resterande, traditionella partier tillsammans. 

Vad har de gemensamt? Nationalism, EU-fientlighet och främlingsfientlighet.Ett ”vi” och ett ”dem”.

Det är en demokratisk paradox som även syns i Sverige. 13 procent av Sveriges unga mellan 16 och 24 år inte övertygade om att demokrati är det bästa systemet. Tron på demokratin har avtagit från 50 procent till 38 procent sedan 2018. Det är ett faktum som borde börja oroa oss. 

Även globalt ser vi denna paradox: En FN-rapport visar att nio av tio personer föredrar att leva i en demokrati, men att över hälften är beredda att välja en auktoritär ledare ifall det garanterar ekonomisk stabilitet och grundläggande samhällstjänster.

Det vi ser i Österrike och Tyskland är ett hot mot demokratin som genomsyrar hela befolkningen. Europa, inklusive Sverige, måste börja rannsaka sin politik och ta befolkningens oro och missnöje på allvar. I annat fall riskerar fler människor – framförallt unga – att falla offer för extremism, radikalism och politisk apati. Och historien riskerar att återupprepas.