Förslaget ärsådumt så man baxnar. Kommunen räknar med att tjäna 700 000 kronor på bekostnad av de som tjänar minst. Barnskötares medellön i Boxholm ligger på 29 234 kronor i månaden och att dra av 400 kronor blir kännbart.

Ärligt talat kan man inte ens kalla det för lunch. Skillnaden mellan många andra jobb och förskolan är att personalen servar barnen mellan tuggorna. I andra yrken där man kan gå undan får man göra vad man vill på sin lunch. Men förskolans personal som sitter med 2-åringar vid bordet måste hjälpa dem att äta och agerar oftast som en åttaarmad bläckfisk. Ungarna spottar ut mat, gråter, råkar hälla ut ärtor på golvet och välta vattenglas över hela bordet. Personalen borde snarare få extra betalt och ett diplom för att ens överleva ”lunchen” med skrikande småbarn.

Sedan dennya regeln infördes har flera pedagoger av ekonomiska skäl tvingats sitta utan något framför sig medan barnen äter. Vissa väljer att äta sin medhavda matlåda under sin korta rast. Om det finns någon rast att tala. Andra väljer att äta sin matlåda samtidigt som barnen har sin lunch.

Men då händer det att barnen blir förvirrade för om en pedagog har med sig spagetti och köttfärssås medan barnen själva har fisk på menyn kan de börja fråga om de inte kan få äta det som är i matlådan i stället. Hur ska barn förstå varför det plötsligt har blivit skillnad?

Situationen harockså lett till att barnen undrar varför deras pedagoger inte får äta samma mat som dem. Lunch är en pedagogisk och gemensam stund där barn lär av vuxna att testa nya smaker, äta grönsaker och att använda bestick.

Även arbetsbelastningen har ökat uppger personalen i intervjuer. Att ordna med matlådor som ska värmas i en mikro en våning  ner har lett till spring och stök. Om en lärare måste gå i väg från sitt bord tvingas en annan täcka upp för två bord. Och som alla vet är det redan ansträngt på de allra flesta förskolorna.

I enintervju i Kommunalarbetaren säger barnskötaren och skyddsombudet Åsa Holm ”Så fort det är något är det oss på golvet som man sparar in på”. 

Hon har tyvärr rätt.

För två år sedan när kommunens dåvarande HR-chef blev uppsagd sparades det inga pengar.  Chefen fick en fallskärm på närmare en miljon. Då fanns det minsann pengar i Boxholms kommun. 

Apropå fallskärmar. Expressen släppte i förra veckan en granskning av villkoren för de skattefinansierade toppcheferna. Tidningen visade att 119 höga chefer och direktörer har de senaste åren plockat ut fallskärmar för över en kvarts miljard och samtidigt fått nya uppdrag i skattefinansierade verksamheter.

Det vill säga de har både kunnat få fallskärm från en verksamhet och en ny hög chefslön från skattebetalare i en annan – samtidigt.

”Vi möts ständigt av att det inte finns pengar, så det är klart att det här blir provocerande när det helt plötsligt finns pengar till de här sakerna”, säger Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård i en kommentar till Expressens granskning. 

Det är så skamligt dumsnålt att spara in på de som tjänar minst.