Matbojkotten piggar upp – Sverige i modern tid är inte direkt bortskämt med breda massmobiliseringar. Men det finns ett stort problem med att kampanja för att mat är för dyrt. Det är att det helt enkelt inte stämmer.
Ja, matjättarnas vinster är i många fall orimligt höga. Istället för att hamna i butikskoncernernas fickor borde de gå till att kompensera Sveriges bönder.
Det är nämligen både samhällsviktigt och resurskrävande att driva jordbruk. Höga pristoppar på insatsvaror som gödsel, energi och foder har blivit allt vanligare de senaste inflationsåren.
Livsmedelsproducenter har i dagsläget svårt att få skäligt betalt. Antalet jordbruksföretag i Sverige blir därför stadigt färre år för år. Mellan 1990 och 2024 var minskningen 43 procent.
Hur ska Sveriges bönder klara av ytterligare en ekonomisk börda?
Omställningen till ett fossilfritt jordbruk kommer dessutom att kosta. Och det måste den få göra. Men hur ska Sveriges bönder klara av ytterligare en ekonomisk börda? En hård prispress nedåt skulle knappast göra situationen enklare för dem. Alltför låga butikspriser äventyrar därför en hållbar livsmedelsproduktion.
Det är ett problem att de höga vinsterna i livsmedelssystemet hamnar hos ICA och andra matjättar. Men det betyder inte att maten är för dyr – om något är den för billig.
Men – och detta är viktigt – det är samtidigt glasklart att det finns grupper som har alldeles för lite pengar över till mat och andra nödvändiga utgifter. Förra året ökade exempelvis antalet vräkningar med tio procent enligt Kronofogden.
Pensionärer, sjukskrivna, studerande, arbetslösa och barnfamiljer måste allt för ofta vända på varenda slant för att få ihop ekonomin. Riktad stöd till dessa grupper behöver prioriteras.
Man hade kunnat hoppas att det var vad finansminister Elisabeth Svantesson (M) tänkte ta upp när hon höll presskonferens i veckan. Där uttryckte hon att det osäkra läget i omvärlden innebär att svensk ekonomi behöver stöttas.
Men det var inget stöd till resurssvaga som annonserades. Istället presenterades ett utökat rotavdrag. Det är häpnadsväckande världsfrånvänt. Vem som knappt har råd att ställa mat på bordet har pengar över till renovering? Inte någon människa som existerar i verkligheten, rimligen.
Ändå var det inte förra veckans minst träffsäkra åtgärd för att stötta svensk ekonomi. Priset togs av propositionen om att chockhöja kostnaderna för läkemedel. De som har det allra sämst ställt ekonomiskt kommer att få ännu mindre pengar att handla mat för.
Det är en av två saker som borde skapa mer kollektiv ilska än matpriserna i sig. Den andra är att regeringen inte tar ansvar för de ökade matpriserna genom att minska utsläppen av växthusgaser.
Klimatkrisen är förklaringen till att många varor nu stiger kraftigt i pris. Extrema väderhändelser är det nya normala. Varje ton koldioxid som släpps ut förvärrar situationen. Regeringen har trots det aktivt valt att bedriva en politik som ökar utsläppen.
Jag skulle vilja föreslå ett nytt, justerat budskap på matbojkottsrörelsen.
Att få se matbojkotten rikta udden mot politiken vore verkligt spännande. Politikerna behöver ställa till svars för att de både har skapat en ekonomisk kris för de svagaste, samtidigt som de eldar på vår tids stora globala ekologiska kris.
Jag skulle vilja föreslå ett nytt, justerat budskap på matbojkottsrörelsen. Det vinner knappast några poäng för slagkraftighet, men det får med frågans nödvändiga nyanser.
Lägre vinster till matjättarna.
Lagom höga matpriser – för ett hållbart jordbruk.
Lägre levnadskostnader – för de som behöver det.
