Snabbmodejätten Gina tricot lanserade en kampanj 2022 som frontades av influensern Bianca Ingrosso där man lovade sina kunder att plantera en egen skog och satsa på bikupor. Syftet var att bidra till biologisk mångfald och minska koldioxidutsläppen. Det är ju så inne med miljö måste PR-avdelningen ha tänkt.

Några reportrar på SVT Väst tyckte det lät för bra för att vara sant och bestämde sig för att åka till området i Danmark där skogen skulle finnas. Det visade sig att ”skogen” var så liten till ytan att det inte ens räknas som skog. Och det fanns bara två bikupor. Klädkedjan betalade 80 000 kronor för 503 träd. Men lär ha betalat miljoner till Ingrosso för kampanjen.

Oj hoppsan hur kunde det bli så här? Ett misstag? Nej, det kallas för greenwashing och är något som många företag ägnar sig åt. Det handlar om vilseledande reklam, att säga att något är grönt eller klimatvänligt för att sälja mer. Genom att få sina produkter att framstå som schysstare än vad de är.

Nu kanske någon tänker att det här ändå är tecken på att företagen bryr sig. 

Men nej, det är snarare det motsatta. I grunden handlar det om att ”krama ihjäl” klimatfrågorna.

I stället för att tillmötesgå kraven på förändring så ger man sken av att det redan är fixat och tar därmed udden av kritiken. Med hjälp av rätt ord, fina budskap och bilder.

Bilindustrin är experter. I takt med att medvetenheten ökat om bilens skadliga effekter har tillverkarna svarat med att kalla sina fordon för ”klimatbilar” trots att något sådant inte finns. 

Samma sak med oljeindustrin. Oljebolaget Preem har satsat enorma summor på en grön image. I en uppmärksammad kampanj tog Preem in folkkäre Gunde Svan som filmades i en skog och påstod bland annat att ”skogen är full av olja”. Konsumentverket kritiserade reklamen för att vara missvisande eftersom produkter från skogen egentligen bara är en tillsats. Greenpeace har kritiserat oljebolaget för att man får folk att tro att fossila bränslen är bra för miljön. 

Priset för bästa manipulering går dock till Volkswagen. Skandalen briserade när USA:s miljömyndighet 2015 upptäckte att Volkswagen hade manipulerat utsläppstester genom en mjukvara i bilen som känner av när bilen testas i ett labb och då slår om till ”miljöläge”. På så sätt doldes att utsläppen var 40 gånger högre än tillåtet.

Vi måste äta mindre kött, köra mindre bil och köpa färre kläder och det här gör företagen nervösa som vill fortsätta tjäna pengar på status quo. Därför växer en annan tveksam verksamhet som kallas klimatkompensering. Det är ett sätt att lägga ansvaret på kunden. 

Hamburgerkedjan Max är ett exempel. Max har i sin reklam sagt att man klimatkompenserar för den klimatovänliga hamburgaren genom trädplantering i Uganda.

Skogen var tänkt att bidra till att rädda klimatet och bekämpa fattigdom.

Men i maj avslöjade Aftonbladet att bönderna övertalats på ett oetiskt sätt att plantera träd på sina marker. Träden har slagit ut annan odling och påverkat matförsörjning, vilket i sin tur ökat fattigdomen som i vissa fall lett till att barn tvingats sluta skolan och flickor giftas bort av familjer som inte längre har råd.

Den här manipuleringen måste få ett slut.