Ett baklava-företag har fått en ”Från Sverige”-märkning. Ni kanske har sett det runda gulblåa märket på kött och mjölk. Det frivilliga ursprungsmärket används på råvaror och livsmedel som är producerade i Sverige.

I förra veckan skrev märket på sina sociala medier om det nya bageriet som ”förenar svenska råvaror med orientaliska smaker och är den första aktören som erbjuder Från Sverige-märkt baklava och andra orientaliska bakverk som småkakor, skorpor och fyllda kakor.”

Tänk vad några rader kan glädja. Orden är som en varm famn i en kall tid. Det må vara fånigt att glädjas över en sådan här sak, att ett baklava-företag får en svensk stämpel. Men i en tid där vi är utsvultna på röster som hyllar mångfald ja då får man glädjas över det lilla. Och det är förresten inte så litet. 

När Amani Soloman, medgrundare till baklava-företaget säger i en intervju att bakverken är bakade på svenskt mjöl från Halland, svenskt socker och smör. Så knyter hon ihop många världar. 

Hur häftigt är det inte att vi kan äta baklava och känna stolthet över att detta är en naturlig del av Sverige.

Aktiviteten kring bakverket får mig att känna mig mer inkluderad än vad vår egen statsminister Ulf Kristersson (M) gör. Han har tvärtom bidragit till att splittra landet och påminner dagligen genom sin retorik och politik att han inte är allas statsminister. Bara det att han samarbetar med ett främlingsfientligt parti som i princip styr regeringen är en signal om vilka som inte ska känna sig välkomna i Sverige.

För den som inte är bekant med baklava så består den av filodeg och nötter. Sötsaken gräddas i ugnen och dränks sedan i ett sockerlag, gärna med en skvätt rosenvatten. Var baklavan har sitt ursprung vågar jag inte ge mig in på.  Men det sägs att baklavan är en berättelse om mångfald och globalisering. En variant med bröd, nötter och honung spåras tillbaka till assyriska imperiet. Det osmanska köket sägs ha utvecklat den varianten vi känner till idag. Och det var så som baklavan nådde Mellanöstern och Östeuropa vilket i sin tur bidrog till nya smaker och varianter. Sötsaken är därför vanligt förekommande, från Balkan till Mellanöstern.

När ”Från Sverige” släppte nyheten fylldes deras sociala medier genast av positiva kommentarer. Många uttryckte stöd och gladdes med kvinnan som drev företaget. På Facebook skriver en Joakim ”Baklava gifter sig perfekt med svenskt beskt kaffe”. En annan skriver ”Fint att använda svenska råvaror för baklava som numera är en vanlig sötsak i Sverige”.

En kvinna påminner i kommentarsfältet om att ”entreprenörer alltid har identifierat luckor i marknaden utifrån erfarenheter från andra delar av världen”. 

Hon lyfter bland annat Felix, Findus och Göteborskex som exempel på livsmedelsföretag som startats av människor med rötter i andra länder. 

Reaktionerna påminner mig om att inte glömma de sociala relationerna, att ett land inte alltid är sina ledare och regeringar, det är vi invånare som skapar Sverige.