Hoppa till innehållet

Ledarkolumn

Laila Vianden: Det spelar ingen roll om Kina eller USA utvecklat Deepseek

Laila Vianden
Bild: AP/TT, Shutterstock (montage)

Dagens ETC

Jag somnar, till skillnad från Wolfgang Hansson, i trygg förvissning om att det inte gör någon skillnad vem som utvecklat en AI. Varken för den som tjänar pengar på den eller för mig.

Det här är en ledarkolumn.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Lanseringen av det kinesiska bolaget Deepseeks starka AI-assistent har skakat om den amerikanska börsen och väcker reaktioner. Waleed Kallous, ett toppnamn inom AI-uveckling, sammanfattar den som “Fantastisk. Och partisk för Kina”. Hans slutsats är att branschen behöver undersöka partiskheten innan man bygger applikationer med den öppna källkoden, som vem som helst kan använda. 

Många analytiker oroar sig för Kinas inflytande, som Wolfgang Hansson i Aftonbladet.  Det första exemplet Hansson nämner är att Deepseek inte svarar på frågor om Himmelska Fridens Torg.  När jag själv testar får jag först ett utförligt svar, som sedan försvinner och ersätts med ursäkten “sorry, that’s beyond my current scope”.

Hansson har rätt. Eller har han det?

Massakern vid Himmelska Fridens Torg utgör en specifik, historisk händelse som förtjänar att tas på allvar. Det ensidiga fokuset på Kina som diktatur skriver helt bort proteströrelsens kamp såväl som krav. Man uppmärksammar den stat som dödade, inte de som dödades. “Himmelska Fridens Torg” reduceras till en ahistorisk symbol för att Kina är dåligt, och används i värsta fall som ett slentrianargument för amerikansk dominans.

De protester som föregick massakern bestod av arbetare och progressiva studenter, med krav på bättre levnadsförhållanden, social rättvisa, ökade demokratiska rättigheter (såsom yttrande- och pressfrihet) och minskad korruption. I den största proteströrelse Kina upplevt organiserades återkommande massdemonstrationer, hungerstrejker och en stor ockupation med brett folkligt stöd. Organiseringen uppstod spontant, i klasser och vängrupper som diskuterade samhällsproblem. Något som vi skulle kunna lära oss och inspireras av här och nu, i västvärldens smärtsamma och förvirrande övergång från ny- till postliberalism. 

Exempelvis ökar de svenska hushållens skulder till Kronofogden lavinartat medan välfärdssystemen blir alltmer svårtillgängliga och regeringen storsatsar på skattelättnader för miljardärer. Med snabblån istället för sociala skyddsnät har svenskarnas skulder till Kronofogden ökat med 16 procent på bara ett år. På tio år har de nästan fördubblats. Det borde vi prata om, tillsammans.

Från Himmelska Fridens Torg kan vi lära oss om vikten av att vinna brett stöd och hur man organiserar demonstrationståg för att hindra provokatörer från att ta sig in i tågen. Vi kan framförallt lära oss hur viktigt det är att fortsätta protestera och driva krav trots att politikerna kallar en för ”bråkstakar och säkerhetshot”. Kanske särskilt när migrationsminister Joar Forssell gör uttalanden om att propalestinska demonstrationer präglas av ”terrorromantik” och utgör grund för utvisning.

89-rörelsen slutade i en massaker, där antalet dödsoffer ännu är okänt. Uppskattningar talar om allt från hundratals till tiotusen offer. I efterspelen fängslades flera studentledare och Kinas kommunistiska parti skiftade från ortodox kommunism till nationalism och marknadsekonomi.

Lika lite nu som då är svaret på den kinesiska statens demokratiunderskott amerikansk dominans. Svaret är vad det alltid varit, på alla platser – en bred och folklig rörelse för social rättvisa, demokratisk maktfördelning och mänskliga fri- och rättigheter. Värdet i protesten och människorna som dödades, är för viktiga för att användas som argument för amerikansk techfeodalism.

Varken Open AI eller Deepseek kan befria oss från en digital värld som är hyperkapitalistisk. Där verklighet och symboler flyter samman, och där det mest folkliga en politiker kan vara är en rasist. Jag somnar, till skillnad från Wolfgang Hansson, i trygg förvissning om att det inte gör någon skillnad vem som utvecklat en AI, varken för den som tjänar pengar på den eller för mig. Befrielsen finns bara i protesten.

Ämnen i artikeln