Men de som framför allt tar smällen är arbetare som jobbar nära människor. Inte minst förskolans personal, de som dagligen tar emot våra snoriga ungar. Inte nog med att de riskerar att oftare bli sjuka, de tvingas dessutom betala för det.
I tidningen Kommunalarbetarenskriver barnskötaren Camilla Karlsson:
”När jag var ung och började arbeta inom barnomsorgen kunde jag vara hemma och vara sjuk utan att straffas för det. Nuförtiden måste jag betala ett straff i form av karensavdrag för att jag har gjort mitt jobb och blivit smittad av barnen.”
Hon beskriver den ständiga oron över att bli smittad eftersom hon förlorar mycket pengar när hon blir sjuk. Hon kan inte jobba hemifrån och lämnas inte med något alternativ.
Sjuknärvaro handlar om klass. Den som tjänar minst går oftast till jobbet sjuk. Med låg lön är marginalerna redan små och man har inte råd att vara sjukskriven. Därför är det ingen överraskning att sex av tio av LO-förbundens medlemmar valt att gå till arbetet trots att de varit sjuka på grund av karensavdraget det senaste året.
Man har också sett att det är vanligare på underbemannade arbetsplatser att anställda går till jobbet trots att de är sjuka för att inte lämna sina arbetskamrater i sticket.
Vi är det enda land i Norden som har karensavdrag.
Frågan om karens är inte ny men den är desto mer akut nu med tanke på hur dyrt allt har blivit med höjda hyror, högre räntor, högre drivmedelspriser och dyrare mat.
Det måste inte vara så här.
Vi är det enda land i Norden som har karensavdrag.
Under pandemin tvingades den socialdemokratiska regeringen ta till åtgärder för att förhindra spridningen av covid. Inte minst bland LO-förbundens medlemmar. Under en period gjordes det därför undantag, man gav en liten sjuklön från första sjukdagen. Men sedan återgick allt till det gamla vanliga.
Efter påtryckningar från LO-förbunden tillsatte dock S-regeringen en utredning för att se över de orättvisa karensreglerna. LO anser att karensavdraget bör avskaffas helt för alla. Men när den moderatledda regeringen kom till makten slängde den utredningen i papperskorgen och tillsatte istället en intern utredning i Regeringskansliet med helt andra riktlinjer.
I december presenterade arbetsgruppen sitt arbete. Ett av förslagen går ut på att den som fått ett karensavdrag sex gånger inom tolv månader ska slippa fler karensavdrag.
Men det här hjälper inte den arbetare som redan kämpar ekonomiskt och inte har råd att vara borta från jobbet en enda gång. Barnskötaren Camilla Karlsson föreslår istället att man ska få ett antal karensfria dagar per år. Det är inget dumt förslag.
Nuvarande system är inte bara orättvist, det är osolidariskt.
Det är trots allt tack vare sådana som Camilla som många av oss kan gå till jobbet.
