Bärplockarna vittnade om hur de var nära gränsen till att svälta. De hade fått arbeta långa arbetspass ute i skogarna men fått väldigt lite mat. Flera beskrev hur de tvingats tillaga kött av slaktavfall som de hittat i skogen. Deras pass var beslagtagna av arbetsgivaren – två företagare som också dök upp vid kulturhuset de där dagarna, för att hota bärplockarna med repressalier om de inte fortsatte arbeta.

I torsdags dömde hovrätten de två företagarna i bolaget IVS Berry AB till 2,5 års fängelse för grov människoexploatering. De hade under sommaren sysselsatt 279 thailändare i arbete, varav 150 i Åsele. Nio kunde stanna kvar i Sverige och gå till domstol. Nu ska de nio också få skadestånd i summor mellan 60 000 och 123 000 kronor.

Hovrätten konstaterar att den verklighet som beskrivits av bärplockarna stämmer och inte kan betraktas som normalt eller godtagbart på svensk arbetsmarknad. 12 timmar långa arbetspass, undermåliga boendeförhållanden och otillräcklig mat. Fråntagande av ID-handlingar och resedokument. Och vidare: bärplockarna hade också fått köra runt i minibussar med körförbud, något som Dagens Arena kunde rapportera om efter att ha besökt arbetarna.

I augusti 2023 genomförde skatteverket en kontroll av bolaget. Dagen efter brann det i de två företagarnas hus. Arbetarna fick fly från sin arbetsplats och  härbärgeras av Åsele kommun. Bolaget har under flera år varit föremål för larm om orimliga arbetsvillkor och drogs med skatteskulder. Trots det beviljades man, igen, arbetstillstånd från Migrationsverket för att få anställa de thailändska arbetarna.

I somras i år fick bara ett enda bolag, Ransäter Invest AB, tillstånd för att låta thailändska bärplockare arbeta. Det är ett företag som det går väldigt bra för – i alla fall för ägaren vars vinster kan räknas till flertalet mångmiljonbelopp. Och det är nära monopol: 90 procent av den kommersiella bärplockningen faller under det aktuella bolagets verksamhetsområde. I veckan rapporterade Sveriges Radio att Ransäter nu fått kritik från Arbetsmiljöverket om bland annat långa arbetspass, på minst 12 timmar. Migrationsverket ska nu ytterligare skärpa sina bedömningar inför säsongen 2025.

Ett genomgående upplägg när det gäller arbetskraftsinvandring för bärplockning är att arbetarna på något sätt behöver skuldsätta sig för att ha råd att komma till Sverige och arbeta. I praktiken går det ofta ut på att arbetsgivaren ombesörjer flyg och resekostnader och att dessa sedan, tillsammans med boende, mat och resor till och från arbetsplatserna dras av från de arbetandes löner. Ett upplägg som i allt väsentligt gör det mycket svårt att lämna arbetet eller larma om missförhållanden, men som inte är olagligt.

Det här är ingen vacker bild av svenska arbetsförhållanden. Något är genomruttet i bärbranschen – och det är inte bären.