Att bygga hus som detta – i massivt trä – lagrar koldioxid som varit i skogen. Istället för att bränna trä eller göra massa av den så skapar man ett lager av växthusgas i trästommen. Eftersom det här är tjocka väggar (som sedan kläs av träfiberisolering och ännu mer träväggar och trägolv och trätrappor och ... Ja, allt vi kan göra i trä gör vi i trä ... Så blir lagret bara ännu större).

Och när nya träd växer upp har vi alltså fått negativa utsläpp. Vi fångar växthusgaser i nya träd och så kan vi göra om det med nästa hus, nästa bro, nästa höghus, nästa villa ... Ja, det mesta vi människor vill bygga.

Det här borde vara den största satsningen i byggbranschen, speciellt i trädlandet Sverige. Och det pratas mycket om det, det till och med skryts om det, men av årets nya bostäder är det bara någon enstaka procent som är i trä. Resten är betong (som skapar enorma klimatutsläpp i sig själv och dessutom inte lagrar några växthusgaser).

För oss är det här omöjligt att bara acceptera. När vi får bygga en skola (med läsarnas stöd) så blir det i trä. Utbildningen i skolan kommer handla om solceller såklart, men också om programmering, om odling och om att bygga trähus. Just nu pågår en kurs om solenergi.

Men själva huset är i sig en utbildning av oss alla i att det finns enkla alternativ till förstörelse.

Huset är ett samarbete med företaget Riko som levererar trästommen och sätter upp den på några dagar. Sedan bygger vi själva vidare och inreder. Stommen är byggd i fabrik i Slovenien och fraktas hit på stora långtradare som ... åkte tåg! Vi lastar av och sätter upp med en mobil kran.

Det enda utsläpp vi fått acceptera är dessa och så en grundstomme av cementbalkar. Men isoleringen är returglas (hasopor) och träfiber och uppvärmningen är ett system som använder utluft för att värma inneluften. Det sparar 85 procent av energin.
 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det här huset är alltså invändigt på 500 kvadratmeter, det blir fyra mindre skolsalar för upp till tolv personer i varje, det blir fyra kontorsrum för upp till åtta personer och så en samlingssal för 60 personer.

Och utanför en stor solcellspark som berättar om en framtid som redan är här.

När SKL gjorde en utredning av nya skolbyggen i Sverige så hittade man till exempel Lugnets skola i Stockholm som kostade 210 miljoner kronor för 600 elever. Det var den dyraste skolan man jämförde med, den billigaste var Hackås skola i Berg och den kostade 28 miljoner för 100 elever.

Vi behöver många nya skolor runt landet och vi behöver framför allt bättre skolor som är arkitektoniskt intressanta, vänliga att arbete i för eleverna och enormt mycket mer klimatvänliga för oss alla.

Det går ju att göra.

Fast med de offentliga upphandlingsreglerna så skickas miljoner och åter miljoner i onödan iväg från det gemensamma till
privata byggbolag med enorma vinster. Det ska vara vinst i underentreprenör per underentreprenör och även om alla bara tar fem procent i vinst så blir det väldigt många procent i led efter led. Och så ska givetvis bankerna ha sitt.

Men det finns ett enklare sätt.

Det där man använde förr.

Den som ska ha skolan bygger den i egen regi.

Byggbranschen är en av våra stora klimatbovar. Men också den stora finansboven. Om vi på lilla ETC kan bygga en klimatsmart skola kan givetvis en kommun med all dess kraft bygga många ännu smartare och bättre.

Ska vi skapa rena hus för framtiden måste vi sluta gå till ”marknaden” för att fråga vad de kan ge.

Vi – den gemensamma sektorn – måste vara marknaden själv. Först då kommer de stora börja minska betongen och lära sig att ordet hållbart är något annat än en reklamslogan.

När vår solskola är helt klar så har vi lagt ner 5,3 miljoner kronor på den. Det betyder att den per elev kostar en femtedel av SKL:s dyraste exempel och en tredjedel av det billigaste exemplet.

Den klimatsmarta skolan helt i massivt trä är alltså billigast.

Det är sant, vi gör ingen vinst på det här.

Men vi får en skola.