De är onödigt negativa, för vindelen hjälper då också.
Efter jul blev det ovanligt tydligt hur systemet fungerar. I de svenska älvarna finns stora dammar som rymmer drygt 30 TWh energi. När vintern börjar är dammarna ofta väl fyllda. Under vintermånaderna töms magasinen genom vattenkraftverken som producerar mellan 7 och 14 GW el. Efter fyra månader med 10 GW skulle dammarna vara tömda. Ju mindre vatten i dammarna, desto högre blir värdet på vattnet och därmed elpriset.
När vindkraften i norra Europa producerade mycket vindel och priset blev lågt sparade man vatten. Vattenkraften i Sverige producerade tidvis bara 2,5 GW. Det vatten som sparades kan istället användas för att producera el senare under vintern. Det ökar utbudet och sänker elpriset även de dagar när det blåser mindre.
Blåsigt väder är alltså njutbart för elkonsumenter både just när det blåser och efter att det har blåst.
Det är inte bara Sverige som har stora vattenkraftsdammar: Norge har ännu större. När elpriset var som lägst i början på 2023 importerade norrmännen el som motsvarade hälften av landets elkonsumtion vissa timmar, och man sparade vatten i sina dammar för att använda det när elen i omvärlden blev dyrare.
I andra länder såsom Tyskland, som inte har vattenkraftverk med stora dammar, sparar man energin i gaslager. Dessa lager fungerar som svenska vattenkraftdammar: De fylls på under sommaren och töms under vintern när gasen används för produktion av el och värme. Blåser det mycket minskar gaskonsumtionen och gaspriset sjunker resten av vintern.
Men det räcker inte med mycket energi för elproduktion. Det gäller att man också kan leverera tillräckligt mycket till alla som vill ha elvärme när det är kallt. I Sverige har energiföretagen sett att en bra strategi för detta är att fortsätta bygga ut sol- och vindel och samtidigt bygga upp kapacitet för att producera vätgas till industrin. Om man enligt denna strategi bygger 70 GW vindkraft för att årligen producera drygt 200 TWh el som i huvudsak används för att producera vätgas till industrin kommer eltillgången i Sverige variera med vädret. Det har industrins strateger förstått. För att processerna ska bli lönsamma görs de flexibla. Vätgas produceras när elen är billig, inte när den är dyrare än fossila bränslen.
Det finns olika sätt att göra det. Ett uppenbart sätt är att lagra vätgasen så att alla industriprocesserna kan fortsätta oavsett om vätgas just då produceras eller inte. En annan är att växla mellan förnybar vätgas och fossil energi beroende på priset. En tredje att låta hela produktionsprocesser köras eller stå stilla beroende på om produktionen av till exempel järnsvamp eller metanol är lönsam vid det rådande elpriset.
När det blåser lite och elen är dyr försvinner denna nya elkonsumtion och all elproduktion blir tillgänglig för den övriga efterfrågan.
Lösningen är ekonomiskt möjlig därför att el från ny sol- och vindel sedan flera år är lägre än kostnaden för olja per energienhet. Nu gäller det också kol och gas – även utan koldioxidskatt. Denna produktion av vätgas kan ersätta fossila bränslen i stålindustrin, kemiindustrin och för produktion av bränslen till långväga flyg och sjöfart.
Men detta fungerar bara när elen är billigare än fossila bränslen. Det går inte att göra om man har ett elsystem där fossila bränslen samtidigt används för att producera el. Det går heller inte att göra genom att bygga kärnkraftverk för att producera elen eftersom el från nya kärnkraftverk i verkligheten är dyrare än fossila bränslen. Trots att kärnkraftverken alltid sluppit ekonomiskt ansvar för stora reaktorolyckor och att man, sedan ett par år i Sverige, slipper det ekonomiska ansvaret för kärnavfallets långsiktiga risker.
Även när det blåser lite produceras el i Sveriges vindkraftverk. Under 2021 kan man se att vindkraften gav mer än tio procent av maximal effekt alla de 75 timmarna med högst efterfrågan. Så med 70 GW installerad vindkraft skulle man ha fått minst 7 GW, mer än dagens kärnkraft, under dessa timmar.
I övriga EU tänker man satsa ännu mer på att vätgas och andra elektrobränslen ska ersätta fossila bränslen genom EU-kommissionens strategi RepowerEU. Med bränslen producerade av el och batterier ska man kunna ha ett helt förnybart elsystem oberoende av ryskt uran och ryska fossila bränslen. Sådana bränslen kan då också användas för att producera el när det är brist på sol och vind. De produceras när elen är så billig att verkningsgraden räcker.
Så njut av lågtryck och vinterns stormar. De sänker elpriset när det blåser – och resten av vintern.